Direkta och indirekta kostnader samt vad ersättning för direkta kostnader vid kontraktsbrott avseende tjänst omfattar
I ett reseavtal ska kunden ersättas för "direkta kostnader" om leverantören inte lyckas utföra resan i rätt tid. I detta fall ska resenären, som är ett barn, hämtas av med bil i hemmet en viss tid. Om leverantören är mer än 30 minuter försenad får kunden lösa transporten själv och får då ersättning för "direkta kostnader". I detta fall har barnets förälder skjutsat barnet med egen bil och sedan kört hem igen.
Leverantören vill bara betala ersättning för kostnaden från hemmet till destinationen (milersättning och trängselskatt) och inte för förälderns återresa. Leverantören anser att detta är en indirekt kostnad.
Alternativet till att skjutsa barnet till destinationen och åka tillbaka är att låta barnet åka taxi till destinationen. Kostnaden för en taxi är ungefär tre gånger så stor som kostnaden för milersättning och trängselskatt för att köra bil från hemmet till destinationen och tillbaka.
Jag undrar vad som kan räknas som "direkta kostnader" i ett sådant här fall. Var går gränsen mellan direkta och indirekta kostnader? Om nu återresan är en indirekt kostnad, ska leverantören ersätta den om den har uppkommit för att minska en direkt kostnad för leverantören?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Eftersom frågan rör avtalstolkning kan inte ett "rätt svar" ges, utan det krävs av juristen/parten att han eller hon argumenterar väl för sin ståndpunkt.
Direkta kostnader brukar definieras som en kostnad som direkt kan härledas till en specifik vara eller tjänst, ex materialkostnad för att tillverka något. Motsatsen till direkta kostnader är indirekta kostnader, som handlar om kostnader som inte direkt kan kopplas till en bestämd vara eller tjänst, t ex hyran för lokalen där produkterna tillverkas. Kostnaden för att skjutsa barnet är alltså en direkt kostnad, eftersom det är kostnaden för själva produkten (tjänsten) som företaget säljer.
När leverantören inte kunde fullgöra sin del av avtalet fanns det i princip två sätt för kunden att agera på. Det är som du nämnde att antingen skjutsa barnet själv eller låta barnet åka taxi. Syftet med kostnadsersättningen är att sätta kunden i samma situation som om företaget hade utfört sina avtalsenliga skyldigheter. Det är därmed självklart att personen som skjutsar, oavsett om det är taxiföraren eller barnets förälder, måste kunna komma tillbaka till startdestinationen. Annars blir ju inte kundens förlust till följd av kontraktsbrottet ersatt. I taxipriset ingår för övrigt taxibolagets kostnad för att köra taxibilen tillbaka till startpunkten efter utfört uppdrag.
Det man kan fråga bolaget är då om det hellre hade sett att föräldrarna hade satt barnet i en taxi som kostar tre gånger så mycket. Taxipriset hade ju med säkerhet blivit detsamma oavsett om föräldrarna bett taxibilen att köra hem efteråt eller inte, eftersom taxibolaget inte hade gått med på att ha taxibilen parkerad på destinationen för all framtid.
Sammanfattningsvis finns det enligt min mening all anledning att ifrågasätta bolagets tolkning av vad som omfattas av kostnadstäckningen för direkta kostnader.
Om företaget inte lyssnar när du lägger fram ovanstående resonemang tycker jag att du bör driva fallet vidare. Du är välkommen att kontakta mig på alina.borgsen@lawline.se så hjälper jag dig med råd om hur du kan gå vidare.
Med vänlig hälsning,
