FrågaARBETSRÄTTÖvrigt 25/02/2018

Den som anställts uppfyller inte kraven på annonserad tjänst

Den som anställs uppfyller inte kraven på annonserad tjänst?

Lawline svarar

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Om jag uppfattar din fråga rätt så vill du veta vad man kan göra om man anser att en person som har fått en tjänst inte uppfyller kraven i jobbannonsen? I mitt svar kommer jag utgå ifrån att det handlar om en privat arbetsgivare. Om det är så att det handlar om en offentlig tjänst som har utannonserats finns det särskilda regler om detta, kommentera då nedan så ska jag redogöra för dessa.

Får arbetsgivaren välja själv vem den vill anställa?Utgångspunkten är att en arbetsgivare får själv bestämma vem hon eller han vill anställa. Arbetsgivaren är inte bunden av de krav som denne har ställt i annonsen och bedömer själv om en person är kvalificerad för arbetet. En arbetsgivare får däremot inte välja bort andra sökande på diskriminerande grunder. I Diskrimineringslagen (förkortad DiskL) räknas upp på vilka grunder man kan diskrimineras på vilket är kön (där graviditet räknas in), könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, 1 kap 1 § DiskL. Värt att uppmärksamma är att politiska eller filosofiska uppfattningar inte omfattas av diskrimineringslagen, med andra ord har en arbetsgivare rätt att välja bort en sökande som exempelvis är vegan eller röstar på ett visst politiskt parti (en arbetsgivare får dock inte ställa frågor om vad man röstar på och en arbetssökande är därmed inte heller skyldig att besvara en sådan fråga).

I vissa undantagsfall får en arbetsgivare särbehandla vissa grupper för att exempelvis främja jämställdhet på arbetsplatsen eller för att det finns ett berättigat syfte med särbehandlingen, sk. Positiv särbehandling, detta framgår uttryckligen av 2 kap 2 § DiskL.

Vad ska man göra om man tror att man har blivit diskriminerad som arbetssökande?

Om man som arbetssökande tror att man har blivit diskriminerad ska man i första hand begära ut de meriter som den som fick arbetet hade för att kunna konstatera om man var i en jämförbar situation som den person som fick arbetet. Enligt 2 kap 4 § DiskL så har en arbetssökande rätt att på begäran få ut en skriftlig uppgift av arbetsgivaren om vilken utbildning, yrkeserfarenhet och andra meriter den som togs ut till anställningsintervjun eller som fick arbetet hade. En arbetsgivare kan inte neka detta.

Om den som fick arbetet hade bättre meriter än sig själv så har man inte varit i en jämförbar situation och då har det enligt lagens mening inte förekommit någon diskriminering. Det kan ju vara så att en person inte uppfyller kraven i en annons men har andra meriter som är värdefulla för arbetsgivaren.

Om man anser att personen hade sämre meriter än sig själv och man kan göra det sannolikt att man har diskriminerats på grund av någon av de orsaker som räknas upp i lagen så ska man i första hand vända sig till sitt fackförbund (om man är medlem i ett). Om man inte är medlem i något fackförbund kan man själv väcka talan i domstol med hjälp av ett juridiskt ombud. Ett alternativ är att vända sig till Diskrimineringsombudsmannen (DO). DO brukar dock främst åta sig fall som kan ha leda till ett nytt prejudikat, det vill säga det finns något speciellt i det enskilda fallet som är av betydelse för rättstillämpningen.

För att nå framgång med sin talan krävs det att man kan göra sannolikt att det finns ett orsakssamband mellan att man inte fick tjänsten och att man inte har fått det på grund av diskriminering. Därefter ska arbetsgivaren visa på att det finns en annan anledning till att man inte fick tjänsten, exempelvis att den som fick arbetet hade bättre meriter, 6 kap 3 § DiskL.

Om man skulle vinna framgång med sin talan så har man rätt till sk. Diskrimineringsersättning som är en ersättning för att man har blivit utsatt för diskriminering, 5 kap 1 § 1 p DiskL. Man har däremot inte rätt till ersättning för ekonomiska förluster, då lagstiftaren har ansett att det inte finns någon adekvat ekonomisk förlust, 5 kap 1 § 2 p DiskL. Med det menar lagstiftaren att den arbetssökande antas hitta ett nytt arbete eller kunna gå tillbaka till sitt gamla och därmed har det inte uppkommit en ekonomisk skada.

Hoppas du är nöjd med svaret på din fråga, och om något är oklart kommentera nedan så ska jag försöka besvara den !

Med vänlig hälsning

Lovisa SidénRådgivare
Vi använder Cookies
Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse på vår webbplats. För att anpassa dina cookie-inställningar, vänligen klicka på “Mer information”