Den enskildes subjektiva uppfattning som grund för sekretessprövning

Question

Jag har begärt ut offentliga handlingar från en myndighet och fått skriftligt beslut om avslag.
Myndigheten påstår b.l.a. att myndigheten och en privatperson kan lida skada av att lämna ut handlingarna till mig. En privatperson har tillfrågats om de vill lämna ut handlingarna och den personen påstår att de kan känna sig utsatta om handlingarna lämnas ut till Mig och de känner oro och olustkänsla.
Handlingarna gäller ett byggprojekt, alltså inte känsliga uppgifter.

Jag har aldrig träffat eller pratat med personen som påstår detta, men det står med i myndighetens beslut.

Ska en sekretessprövning av offentliga handlingar ta hänsyn till hur privatpersonen känner?
Är det brottsligt från myndighetens sida att beskriva att personen kommer känna sig utsatt av mig på detta sätt?

Answer 1

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Handlingsoffentlighet
Av Tryckfrihetsförordningen (TF) 2 kap. 1 § framgår det att en allmän handling ska lämnas ut till den som önskar ta del av den. Det förutsätter att uppgiften du vill ta del av anses vara en allmän handling enligt 3-10 §§ i samma kapitel, men myndigheten du pratar om verkar anse att så är fallet. Enligt 2 kap. 2 § TF kan dock rätten att ta del av allmänna handlingar begränsas enligt de olika punkterna som räknas upp där, det krävs dock att begränsningen av denna rätten anges i särskild lag. Lagen i fråga är Offentlighet- och sekretesslegen (OSL). Myndigheter kan med andra ord sekretesspröva vissa uppgifter och därmed vägra att lämna ut handlingar, men de måste ha stöd för det i OSL.

Begränsning av handlingsoffentligheten
Enligt 1 kap. 1 § andra stycket samt 2 kap. 1 § innebär sekretess ett förbud för myndigheter att röja hemliga uppgifter. Enligt 8 kap. 1 § gäller denna sekretess gentemot enskilda eller andra myndigheter.
Det framgår ej av din uppgift vilken myndighet det rör sig om och det finns en del olika kapitel i OSL som kan tillämpas på omständigheter kring byggprojekt, så jag kan tyvärr inte hänvisa dig till en specifik paragraf för just detta.

I de flesta bestämmelser föreligger däremot en så kallad presumtion för sekretess, det vill säga att om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men, så gäller sekretess. Det är den enskildes subjektiva uppfattning som ligger till grund för om men föreligger eller inte. Med andra ord ska sekretessprövningen ta hänsyn till hur privatpersonen som uppgiften gäller känner, och hur den kan påverkas. Myndigheten har därmed gjort rätt i detta avseende. Det behöver dock inte betyda att deras bedömning är korrekt.

Något att tillägga är att om en handling anses vara sekretessbelagd kan myndigheten som prövar det dock "maska" handlingen, de kan censurera de uppgifter i handlingen som är känsliga, om de anser det lämpligt, och sedan lämna ut handlingen. 

Överklagning av sekretess
Om du inte är nöjd med myndighetens beslut att sekretessbelägga handlingen, om du tycker att deras bedömning är felaktig, så kan du överklaga deras beslut enligt 6 kap. 7 § punkt 1 OSL. Överklagningen sker, enligt 8 § första stycket i samma kapitel, till kammarrätten. 

Hoppas du fick svar på din fråga!