Condictio indebiti, åternetalning av felaktigt utbetald lön

2021-04-27 i Studieledighet
FRÅGA
Jag är studieledig med fullt löneavdrag. Min arbetsgivare har efter årsskiftet betalat ut två månaders löner till mig. Första månaden märkte jag inget, men andra månaden la jag märke till att jag fått lönespec och lön utbetald. Jag betalade tillbaka andra månadens lön samma dag som jag fick den. Efter en tid blev jag varse om den första månadens lön och att min arbetsgivare nu tänker göra löneavdrag med en månads eftersläpning, vilket innebär att jag inte får någon lön alls första månaden när jag börjar jobba igen.Jag är bekant med Condictio indebeti och att jag skulle kunna argumentera för att jag inte alls är skyldig att betala tillbaka pengarna, men det jag framförallt undrar är om min arbetsgivare får göra fullt löneavdrag med eftersläpning och i praktiken neka mig lön för en månad då jag har arbetat.
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!

Det händer ibland att en arbetsgivare av misstag betalar ut för hög lön eller ersättning till en arbetstagare. Huvudregeln är att arbetsgivaren har rätt att kräva återbetalning av felaktigt utbetalad lön – exempelvis genom att göra fullt löneavdrag med eftersläpning. Detta följer inte av en lagregel utan av en allmän princip som kallas condictio indebiti - som du även själv nämner. Principen innebär att den som har fått ett felaktigt belopp (misstagsbetalningar) utbetalt till sig ska återbetala pengarna till utbetalaren (NJA 1999 s. 575).

Det finns dock ett centralt undantag från huvudregeln som kan bli tillämplig i ditt fall. Om den som får den felaktiga utbetalningen har inrättat sig efter den i god tro har arbetsgivaren inte längre rätt att få tillbaka den felaktiga lönen. Under dessa förhållanden har domstolen i sin praxis bedömt att betalningsmottagaren kan få behålla pengarna.

Att vara i god tro innebär att den som tagit emot utbetalningen inte ska ha upptäckt, eller haft skäl att upptäcka att utbetalningen varit felaktig (t.ex NJA 2001 s. 353). Att inrätta sig efter betalningen innebär att betalningsmottagaren har hunnit planera sin ekonomi efter utbetalningen eller hunnit förbruka pengarna.

Det krävs alltså att du har inrättat dig efter utbetalningen, vilket innebär att misstaget inte får upptäckas någorlunda omedelbart och möjligen också att du har förbrukat pengarna. Vidare måste du som sagt också ha varit i god tro om felaktigheten, vilket inte endast innebär att du inte får ha känt till denna. Arbetsdomstolen har dock ett antal gånger tagit en mycket förmånlig position för arbetstagaren. Det ska göras en helhetsbedömning av alla omständigheter som kan ha fått dig att misstänka att du fick för mycket lön. Arbetsdomstolen frågar sig först om arbetstagaren hade anledning att närmare granska lönebeskedet och därefter frågar sig om arbetstagaren genom att granska lönebeskedet borde förstått att lönen var felaktig. Din arbetsgivare kan dock trycka på att du borde ha märkt att någonting var fel när du fick mycket pengar utbetalda.

Sammanfattning och bedömning

Sammanfattningsvis är det svårt att göra en fullständig bedömning när man inte har all information. Enligt det jag nu framfört blir det tydligt att huvudregeln är att pengarna ska betalas tillbaka, och undantagsmöjligheterna är ganska små. Du kan dock argumentera för att du var i god tro och att du inrättat dig efter utbetalningen. Jag föreslår att du kontaktar din arbetsgivare och förklarar din ståndpunkt. Om din arbetsgivare vidhåller återbetalningskravet genom att göra fullt löneavdrag med eftersläpning kan du bestrida att du är betalningsskyldig men risken finns att, om arbetsgivaren tar tvisten till domstol, du inte anses ha varit i god tro om den felaktiga utbetalningen.

Hoppas du har fått svar på din fråga! Om du har några ytterligare funderingar är det bara att återkomma med dessa.

Vänligen

Sophie Amalie Böje
Fick du svar på din fråga?