Bostadsförmån

2018-04-16 i SKATTERÄTT
FRÅGA
Hej! Har separerat dec 2016, I januari 2018 får jag förfrågan från skatteverket då jag varit kommanditdelägare (med en insats om 1000:-) i mitt ex Kb, fastigheten vi bodde i ägs av Kb till 100% och mitt ex har 100% jag har fått lämna in N3A bilaga (alltid 0 kr på allt) som alltid mitt ex har fixat, vi har bedrivit vandrarhemsverksamhet på fastigheten, jag har aldrig tagit ut nån lön för detta arbete jag lagt ner utan alla pengar har mitt ex tagit hand om. Exet jobbar i Stockholm så jag har till största del tagit hand om allt arbete med verksamheten, då han inte varit närvarande. Nu tycker då skatteverket att jag ska ha tagit upp bostadsförmån i min deklaration, enl mitt ex har han ett hyresavtal/nyttjanderättsavtal med kommanditbolaget, jag har ju inte betalat nån "hyra" eftersom jag betalat med arbete o andra räkningar i hushållet, såsom mat, tv, telefon o prenumerationer och det som ingår i ett hushåll, jag är låginkomsttagare o mitt ex har bra lön, så vi har delat på utgifterna efter våra ekonomiska tillgångar. Dessa frågor från skatteverket om jag har betalt hyra o uppvärmning och varför jag redovisat 0 resultat kom upp i samband med att jag begärt bodelning (som jag lagt ner pga exet inte tycker jag är värd nåt). Kan mitt ex varit inblandad i varför jag fått dessa frågor drygt 1 år efter jag lämnat honom? Har jag nån chans tror ni att slippa denna bostadsförmån o skattetillägg? Inte lätt att förklara allt, men hoppas ni kan svara?
SVAR

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Din fråga är skatterättslig och regleras av inkomstskattelagen (IL).

Bostadsförmån

Förmån av en permanentbostad som en anställd får på grund av sin anställning eller uppdrag är en skattepliktig förmån. I inkomstskattelagen finns inga särskilda bestämmelser om värdering av förmån av fri bostad och värdet av bostadsförmånen ska därför beräknas enligt huvudregeln till marknadsvärdet (11 kap. 1 § IL och 61 kap. 2 § IL). Detta innebär att förmånen ska värderas till vad det normalt hade kostat för den anställde att själv hyra bostaden utan arbetsgivarens medverkan.

Det som ingår i bostadsförmån är att värdet av fri bostad ska motsvara vad det kostar att hyra motsvarande bostad. I förmånsvärdet ingår också värdet för uppvärmning, vatten och sophämtning. Det rör sig om kostnader som har ett direkt samband med själva boendet.

Vid beräkningen av bostadsförmånen ingår endast själva värdet av bostaden. Detta innebär att förmån av hushållsel, garage, möbler, husarbete och andra privata tjänster ska värderas separat.

Bostadsförmån ska värderas med hänsyn till hyresnivån på och det kan inte uteslutas att företag är beredda att betala högre hyra än vad en privatperson är beredd att göra. Förmån av en bostad i hyreshus ska i första hand beräknas till kvadratmeterpriset för boytan i uthyrda, likvärdiga lägenheter på orten. Inkomster i annat än pengar ska värderas till marknadsvärdet enligt 61 kap. 2 §, IL. Högsta förvaltningsdomstolen har i en dom 2012-10-05 (mål nr 7441-10 och 2659-11) uttalat att bostadsförmån ska värderas med hänsyn till hyresnivån på orten även om arbetsgivarens kostnad för bostaden varit högre.

Skatteverket har tagit fram tabeller för hyrespriset per kvm och år för bostäder i flerfamiljshus inom olika områden. https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/1923.html?date=2013-12-09

Har förmånshavaren lämnat ersättning till arbetsgivaren för att få förmånen ska förmånsvärdet minskas med ersättningens belopp (61 kap. 4 § IL). Detta är i regel den faktiskt betalda hyran.

Om förmånshavaren själv betalar vissa normala bostadskostnader till någon annan än arbetsgivaren ska förmånsvärdet reduceras med de belopp som motsvarar dessa kostnader. Som normala bostadskostnader räknas exempelvis kostnader för uppvärmning, vatten och sophämtning.

Svar

Det blir troligen svårt att undvika att beskattas på bostadsförmånen. Det framstår som att du fått bostadsförmån istället för lön vilket skatterättsligt ses som en beskattningsbar inkomst. Bostadsförmån är skattepliktig och ska tas med i deklarationen. Du bör förklara alla omständigheter i ditt fall till handläggaren hos Skatteverket.

Det är möjligt att ditt ex har tipsat skatteverket men det är också möjligt att Skatteverket har upptäckt saker som de ifrågasätter med din nuvarande och tidigare deklarationer.

Om du har skilt dig (varit gift) har du rätt att begära bodelning oavsett vad ditt ex tycker, det finns ingen preskriptionstid för att begära bodelning. Även företaget ingår i bodelning om ni inte skrivit äktenskapsförord om att den ska utgöra enskild egendom eller om den är ärvd/given som gåva med skriftligt förbehåll om att den ska vara exets enskilda egendom. Om ni däremot var sambos och separerade finns en tidsgräns på att begära bodelning. Begäran om bodelning skall framställas senast ett år efter det att samboförhållandet upphörde enligt sambolagen 8 § 2 st.

Rekommendation

Jag rekommenderar att du tar reda på om den tidigare redovisningen för bolaget är korrekt eftersom du som delägare har haft ansvar för att deklarera korrekt. Om det finns felaktigheter har du då möjligheter att rätta deklarationen i efterhand innan skatteverket vidtar åtgärder. Man kan även få råd från skatteverket om man ringer eller mejlar dem.

Du bör eventuellt rådgöra med en jurist inom skatterätt om skatteverket fattar beslut som går emot dig, för att utreda dina möjligheter att vinna en överklagan. Det finns även mycket information på skatteverkets hemsida skv.se

Om du har någon följdfråga eller vill anlita en av Lawlines jurister är du välkommen att mejla mig. jessica.konduk@lawline.se. Vi är dock inte specialiserade på skatterätt.

Vänligen

Jessica Konduk
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Övrigt (488)
2018-07-27 Var går gränsen mellan hobbyverksamhet och näringsverksamhet?
2018-07-26 Beskattning av skadestånd
2018-07-24 Vad gäller beträffande skatt på förlikningsavtal?
2018-07-24 Hur beräknar man värdet på en aktie?

Alla besvarade frågor (57851)