Borde jag anlita ombud?
Hej
En person i min familj är kallad till rättegång och enligt stämningsansökan gäller det vållande till kroppsskada.
Målsäganden har inga anspråk och det är åklagaren som väckt åtal.
Händelsen som föranledde detta är att personen har kört på en cyklist på övergångsställe med väjningsplikt mot cyklister. Det var mörkt och bilen kom sakta. 5-10km/h. Det är en stor puckel och man kan ej köra fort över den då bilen skulle ta skada. Bilen är mitt på övergångsstället när man upptäcker cyklisten och denne kör in i vänster framkant på bilen. Cyklisten ramlar och ådrar sig några små revbensfrakturer och något skrapsår.
Enligt underrättelsen anser man inte att föraren behöver en offentlig försvarare. Tycker ni att man ändå borde ha ett ombud med sig? Vi har inte någon erfarenhet av denna typ av ärenden och känner oss lite osäkra.
Vi undrar också om körkortet kan påverkas i denna typ av anklagelser eller vad det kan bli för påföljd.
Föraren till bilen förnekar brott då cyklisten snarare kört in i bilen och att det är en ren olyckshändelse. Är det något vi bör tänka på?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till lawline!
Som jag förstår det, undrar du om du borde ha ett ombud och om körkortet kan påverkas av det pågående målet.
Allmänt om vållande till kroppsskada
3 kap 8 § Brottsbalken (BrB) behandlar oaktsamhetsbrottet, vållande till kroppsskada. För att detta ska aktualiseras krävs att, gärningspersonen av oaktsamhet orsakar annan person kroppsskada som inte är att betrakta som ringa. Vad som avses med en ringa skada har inte klarlagts i rättstillämpningen. Det förekommer dock i praxis att skador som blåmärken, svullnader och skrapsår kan betraktas som ringa. Brottet bestraffas med böter eller fängelse i högst sex månader. Om brottet är grovt är straffet fängelse i högst 4 år. Vid bedömningen av huruvida brottet är grovt, bedöms särskilt om gärningen har innefattat ett medvetet risktagande av allvarligt slag eller om gärningsmannen, när det krävts särskild uppmärksamhet eller skicklighet, har varit påverkad av alkohol eller något annat medel eller annars gjort sig skyldig till en försummelse av allvarligt slag.
Bevisning
Det åligger vanligtvis domstolen att avgöra vad som är bevisat i målet efter en samvetsgrann prövning av allt som har förekommit. Huvudregeln är att det råder fri bevisföring och fri bevisprövning. Det innebär att parterna kan åberopa alla typer av bevisning och att domstolen inte har några särskilda förhållningsregler när det gäller vilket bevisvärde den ska fästa vid en viss typ av bevisning. Bevisningen ska dock analyseras på ett objektivt sätt. Domstolens överväganden och slutsatser ska även redovisas i domskälen på ett sätt som gör det möjligt för läsaren av domen att följa hur prövningen har genomförts.
För att dömas för ett brott i Sverige måste åklagaren lägga fram bevisning som gör att domstolen kan nå slutsatsen att det är ställt utom allt rimligt tvivel att den misstänkte också är skyldig och som ett generellt uttalande kan sägas att det krävs mycket bra bevisning för att nå upp till "ställt utom allt rimligt tvivel".
Av omständigheterna presenterade ovan, framgår att föraren förnekar brottet och menar att cyklisten snarare körde in i hans bil. Som redovisat för, är det åklagaren som ska lägga fram bevisningen som pekar på att den misstänkte är skyldig. Detta känns ganska lätt med tanke på att bilen befann sig på övergångsstället och bilföraren hade väjningsplikt mot cyklisten. Det kan då vara svårt för den misstänkte i det fallet att bevisa sin oskyldighet utan ombud. Dessutom kan skadeståndsanspråk förekomma i målet då målsägandet fick skador, ombudet kan vara till hjälp därmed.
Ombud
Det är domstolen som beslutar om ett ombud anses lämpligt att föra en persons talan. Vilka krav som ställs på ett ombud framgår av rättegångsbalken (RB). Av 12 kap 2 § RB framgår att ett ombud, för att kunna företräda en person, måste vara lämpligt. Vid utredning om ifall ett ombud är lämpligt tas hänsyn till redbarhet, insikter och tidigare verksamhet. Det ställs inget krav på att ombudet ska vara advokat eller ha en juristutbildning. Vid undersökningen av redbarhet tas hänsyn främst till tidigare brottslighet. När det kommer till insikt är det både juridiska insikter och insikter i målet, så som exempelvis sakkunskap som är av betydelse. Kravet ställs i relation till målets komplexitet, d.v.s. att större krav kan ställas på ett ombud i ett mer komplicerat mål eller ett mål i högre instans. Med tidigare verksamhet menas erfarenhet av förhandlingar i rättsliga frågor både i och utanför domstol.
Utöver lämplighetskravet måste ombudet också behärska det svenska språket, vara över 18 år, inte vara satt i konkurs och inte vara ställd under förvaltarskap.
Kommer körkortet att påverkas?
Det finns nio punkter som ditt körkort kan återkallas på enligt 5 kap 3 § Körkortslagen.
(1) Du är misstänkt för eller har gjort dig skyldig till rattfylleri, grovt rattfylleri eller grov vårdslöshet i trafik.
(2) Du har smitit från en trafikolycka som du har varit inblandad i. Det gäller även om du inte har haft någon skuld i trafikolyckan.
(3) Du har gjort dig skyldig till upprepade trafikförseelser inom en tvåårsperiod, till exempel mindre allvarliga fortkörningar eller att du inte använt bilbälte.
(4) Du har gjort dig skyldig till exempelvis: fortkörning, körning mot rött ljus, inte tagit hänsyn till stopplikt, omkörning vid övergångsställe, vårdslöshet i trafik, olovlig körning och inte anpassat avståndet till fordonet framför, eller brutit mot någon annan regel som är väsentlig från trafiksäkerhetssynpunkt, allt om överträdelsen inte kan anses som ringa.
(5) Du bedöms opålitlighet i nykterhetshänseende (alkohol och/eller narkotika eller annat berusningsmedel). Det kan gälla om till exempel om polisen har tagit hand om dig för berusning vid ett antal tillfällen eller att det finns andra uppgifter om bruk av narkotika och/eller alkohol.
(6) Du har gjort dig skyldig till ett allvarligt brott som inte behöver vara ett trafikbrott eller ha samband med bilkörning, till exempel grov misshandel, grovt narkotikabrott eller tillåtande av olovlig körning.
(7) Du har en sjukdom, skada eller liknande som gör att du inte uppfyller de medicinska krav som ställs för att få ha körkort eller körkortstillstånd.
(8) Transportstyrelsen kräver att du ska lämna ett läkarintyg eller ett bevis om ett godkänt förarprov och du inte kommer in med det.
(9) Körkortet är utfärdat på felaktiga grunder.
Av punkterna ovan verkar punkt fyra passar in mest i din situation. Att inte väja för en cyklist, är ett exempel på en regel som är väsentligt från trafiksäkerhetsutgångspunkt. Men allt beror på omständigheterna i målet.
Sammanfattningsvis tycker jag att det är värt att skaffa ett ombud för hjälp i målet, speciellt när föraren säger sig vara oskyldig. När det kommer till körkortet, kan den komma att återkallas om den misstänkte döms för brottet. Hursomhelst, beror detta på omständigheterna i målet och om det är första gången osv.
Hoppas att detta var till hjälp!
Vänligen,
