Bodelning med anledning av sambons död - utgör huset samboegendom?

Question

Hej

Jag har en fråga gällande Sambolagen

Min pappa har bott ihop som sambo i 26 år och huset/gården dom bott på var hans sambos.

Pappa har satt över pengar varje måndag till sambons konto för hyra/räkningar

Våra frågor är nu följande.

Pappas sambo gick bort för några veckor sedan och hon hade i sin tur 3 vuxna barn, en dotter och 2 söner

Vad säger sambolagen

- Pappas sambos önskan var att pappa skulle bo kvar om något hände henne, vi vet inte om det finns papper skrivna, kan eventuellt finnas på banken och det är i sådana fall något som dödsboet kommer få fram, så vi vet inget i dagsläget hur det ligger till.

- Dottern vill att min pappa ska bo kvar, då hon visste att det var mammas vilja, sönerna som inte träffat/pratat med sin mamma på 30 år, ser nu sin chans att få ut pengar för huset/gården, vad gäller här? Har pappa någon chans att bo kvar, vad säger sambolagen?

vi läste någonstans att han kan begära bodelning, vad innebär det? Är det en risk han tar då?

vad kan han vinna/förlora på det?

- Läste även att pappa har rätt till 2 basbelopp, hur fungerar det? Är det något barnen måste betala ut vid husförsäljningen eller måste dessa betalas innan huset säljs?

- Finns det något han kan göra för att påverka att han får behålla huset/gården så som hans sambo önskade, om det nu visar sig att det inte finns några papper skrivna? Tanken är inte att han vill "överta stället" utan bo där tills han väljer att flytta eller avlider, då tillfaller fastigheten barnen

Answer 1

Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

Du undrar:

- Vad det innebär att begära en bodelning med anledning av den ena sambons död och huruvida detta skulle vara till fördel för din pappa
- Vad som gäller kring prisbasbeloppregeln
- Om det finns någon möjlighet för din pappa att bo kvar i huset

Du skriver att din pappa och den avlidne hade gemensamt hushåll och var sambos. Regler kring dina frågor återfinns därmed främst i Sambolagen (2003:276).

Som huvudregel har sambor ingen arvsrätt (2 kapitlet 4 § Sambolagen).

Efterlevande sambos rätt att begära bodelning:

Den efterlevande sambon har däremot en rätt att begära bodelning som då sker innan arvsskifte enligt Sambolagen (23 kapitlet 1 § Ärvdabalken och 18 § Sambolagen). Om din pappa är den sambo med minst tillgångar är det till hans fördel att begära en bodelning. Bodelning ska begäras senast när bouppteckningen förrättas (8 § Sambolagen).

Vid en bodelningn inräknas allt som utgör samboegendom vilket beräknas genom andelar (12 § Sambolagen). (Vid fördelning av samboegendomen har den efterlevande sambon rätt att som sin andel efter avdrag för skulder, få ut 2 X prisbasbeloppet som detta år (2019) uppgår till 46500 kr (13 § Sambolagen). Det motsvarar alltså en summa om 90200 kr (2 kapitlet 6 och 7 §§ Socialförsäkringsbalken).

Utgör huset samboegendom?

Till att börja med kan konstateras att sambors gemensamma bostad och bohag utgör samboegendom om egendomen förvärvats för gemensam användning (3 § Sambolagen) och inte är (4 § Sambolagen):

-egendom som en sambo har fått i gåva av någon annan än den andra sambon med det villkoret att egendomen skall vara mottagarens enskilda,

-egendom som en sambo har erhållit genom testamente med det villkoret att egendomen skall vara mottagarens enskilda,

-egendom som en sambo har ärvt och som enligt testamente av arvlåtaren skall vara mottagarens enskilda och

-vad som har trätt i stället för egendom som avses i 1-3, om inte annat har föreskrivits genom den rättshandling på grund av vilken egendomen är enskild.

Precis som du skriver beror det på huruvida det finns papper skrivna på detta eller inte. Finns det underskrivet att viss egendom, t ex huset inte ska ingå i bodelningen så gäller det.

Av din beskrivning har huset utgjort gemensam bostad under de senaste 26 åren, men det framgår inte huruvida den förvärvats för gemensamt bruk (5 § 1 p Sambolagen). Som jag förstår din fråga ägde den avlidne huset innan din pappa flyttade in där med henne. Även om han bidragit ekonomiskt med att betala hyra gör det inte huset till samboegendom, då det för detta krävs att förvärvet skett under denna tid. Min tolkning blir därmed att huset inte förvärvades under tiden de var tillsammans och det utgör därmed ej samboegendom.

På samma sätt utgör möbler och andra husgeråd som finns i bostaden samboegendom om det förvärvats för gemensamt bruk och inte är sådant som används uteslutande för den ena sambons bruk (6 § Sambolagen).

Möjligheten att överta huset finns således endast om detta utgör samboegendom.

Om huset förvärvades under tiden de var tillsammans:

Om huset förvärvades under tiden de var tillsammans och din pappa bidragit ekonomiskt (på sådant sätt att det inte endast får anses vara normala bidrag till vardagliga konsumtionsutgifter) kan han till och med hävda att det uppstått en dold samäganderätt till huset (NJA 2008 s 826). Att den ena sambon betalar hyra till den andra är att anse som normala bidrag till parternas gemensamma hushåll under samboförhållandet, och ger alltså inte nödvändigtvis den bidragande sambon en äganderätt till bostaden.

Anser man att det uppstått dold samäganderätt kommer det vid beräkningen av sambornas andelar skrivas upp på båda sidor och han kommer att få ut mer vid bodelningen. Anser man däremot att dold samäganderätt ej uppstått, men att huset utgör samboegendom, skrivs det i detta fall upp som samboegendom på den avlidne sambons sida. Med stöd av 18 § Sambolagen kan han då söka om att få ta över den gemensamma bostaden.

Vad innebär lilla prisbasbeloppsregeln

Vid bodelning med anledning av sambons död har man som efterlevande sambo, efter avdrag för skulder, endast rätt till ett belopp om prisbasbeloppet X 2, vilket idag (2019) totalt utgör 90200 kr. Om din pappas andel vid hälftendelningen blir mindre än denna summa, innebär det att hans andel ökas till denna nivå. Då får den avlidne sambons rättsinnehavare sina andelar minskade i motsvarande mån, vilket kan ske precis som du beskriver, t ex vid försäljning av huset.

För att tydliggöra detta kommer jag att exemplifiera situationen närmre. I mitt exempel utgör huset inte samboegendom.

Sambo 1 Övrig egendom: Sambo 1 Samboegendom: Avliden sambo ÖE: Avliden sambo SE:

10 000 kr . 40 000 kr - bohag 50 000 30 000 - bohag

2000 000 kr - huset

40 000 kr - bohag

Totalt: 40 000 Totalt: 70 000 kr

Sambornas andelar: (40 000 + 70 000) / 2 = 55 000 kr Lottläggningen: 70 000 – 55 000 = 15 000 kr

Enligt mitt exempel får din pappa endast ut 55 000 kr ur samboegendomen. Tillsammans med sin övriga egendom innehar han då bara 65 000 kr.

Med stöd av lilla prisbasbeloppsregeln tas ur den avlidne sambons övriga egendom i en sådan situation resterande medel så att din pappa efter bodelningen är uppe i ett belopp om 90 200 kr. Dvs, ur den avlidne sambons övriga egendom tas 90200 – 65 000 = 25 200 kr och den avlidne sambons barns andelar minskar i motsvarande mån.

Observera att lilla prisbasbeloppsregeln är en regel som innebär full äganderätt, och medför således inget efterarvsanspråk för barnen.

Sammanfattning:

Huset kommer förmodligen, med utgångspunkt i den rådande husmarknad som finns i Sverige idag, att värderas till ett betydligt högre belopp än prisbasbeloppet X 2. Så som jag tolkat din fråga är sannolikheten att han kommer att kunna bo kvar i huset mycket liten. För att få reda på om din pappa drar fördel av en bodelning kan du sätta in era aktuella värden i tabellen och räkna på samma sätt som jag gjort.

Att vara sambo i Sverige innebär i övrigt att man innehar en mycket svag ställning, där det minimibeloppet (PBB x2) alltså är hälften så stort som för gifta. Av denna anledning är det många sambos som väljer att gifta sig, alternativt testamenterar sin bostad till sambon.

Hoppas situationen klarnade och att du fick svar på din fråga!

Hälsningar,