Blir en person alltid häktad om han är misstänkt för ett allvarligt brott?

FRÅGA
Blir en person alltid häktad om han är misstänkt för ett allvarligt brott? Om han är misstänkt för ett allvarligt brott men inte vet om att han är polisanmäld, vad händer då?
SVAR

Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Blir en person alltid häktad om han är misstänkt för ett allvarligt brott?

Nej, en person blir inte alltid häktad om han är misstänkt för ett allvarligt brott. Det beror också på andra omständigheter så som om den misstänkte är skäligen misstänkt eller på sannolika skäl misstänkt, den misstänktes förhållanden och benägenhet att t.ex. fly landet eller fortsätta sin brottsliga verksamhet m.m. Jag kommer att förklara detta nedan.

Häktning är en typ av straffprocessuellt tvångsmedel som används i vissa brottmål, vilket innebär att den enskilde frihetsberövad under viss tid. Häktning har syftet att undvika att den misstänkte avviker under förundersökningen och undanhåller sig lagföring eller straff ("går under jord"), fortsätter sin brottsliga verksamhet eller undanröjer bevis eller på annat sätt försvårar utredningen av brottet. Häktning sker under förundersökningen, det vill säga tiden innan åklagaren har beslutat att väcka åtal mot den misstänkte. Det är åklagaren som begär den misstänkte häktad. Beslut om häktning tas av en domare under en s.k. häktningsförhandling.

För att ett tvångsmedel, som t.ex. häktning, ska företas måste intresset att hålla kvar den misstänkte vägas mot en rad olika principer. Det måste t.ex. vara behövligt att den misstänkte frihetsberövas (behovsprincipen). Även vilken typ av brott som den enskilde är misstänkt för spelar roll, hur allvarligt brottet är, vad påföljden förväntas bli etc. Frihetsberövandet måste vara proportionerligt i förhållande till vilket brott den enskilde är misstänkt för (proportionalitetsprincipen).


Jag ska försöka förklara grunderna för häktning nedan. Reglerna om häktning finner vi i rättegångsbalken (RB) 24 kap. 1, 2 och 3 §§. För att häktning ska bli aktuellt krävs att förutsättningarna för häktning enligt någon av dessa paragrafer är uppfyllda.

1. Huvudregeln:

Enligt huvudregeln i RB 24 kap. 1 § gäller att:

om en person är på sannolika skäl misstänkt

* för ett brott där ett års fängelse ingår i straffskalan

får denne person häktas, om det:

med hänsyn till brottets beskaffenhet, den misstänktes förhållande eller någon annan omständighet

finns risk för att han

avviker eller på något annat sätt undandrar sig lagföring eller straff, genom att undanröja bevis eller på något annat sätt försvårar sakens utredning eller fortsätter sin brottsliga verksamhet.

2. Om minimistraffet är två års fängelse eller mer:

Enligt 1 § andra stycket ska häktning ske om minimistraffet för det brott som denne är misstänkt för är två års fängelse eller mer, så länge det inte är uppenbart att skäl för häktning saknas. Häktning får endast ske om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte eller för något annat motstående intresse.

3. Häktning oberoende av brottets beskaffenhet:

Den tredje grunden för häktning finns i RB 24 kap. 2 §. Om den misstänkte är okänd och vägrar att uppge namn och hemvist eller om den misstänktes uppgifter om detta kan antas vara felaktiga, kan personen häktas med stöd av 2 §. Dessutom kan häktning ske med stöd av denna regel om den misstänkte saknar hemvist i Sverige och det finns risk för att han eller hon genom att lämna landet undandrar sig lagföring eller straff. Denna regel tillåter häktning även för mycket lindriga brott.

4. Utredningshäktning:

Enligt RB 24 kap. 3 § får även den som endast är skäligen misstänkt (lägre misstankegrad än på sannolika skäl misstänkt) får häktas om:

förutsättningarna för häktning i övrigt är uppfyllda enligt vad som sägs i 1 § första, tredje och fjärde styckena eller 2 §, och det är av synnerligen vikt att han tas i förvar i avvaktan på ytterligare utredning om brottet.

Om någon är misstänkt för ett allvarligt brott men inte vet om att han är polisanmäld, vad händer då?

När polisen får in polisanmälan ska de först göra en bedömning om det finns skäl att tro att ett brott har begåtts. Om så är fallet bedömer sedan polisen eller en åklagare om det är möjligt att utreda brottet. Om det bedöms som möjligt, inleds en förundersökning.

Innan den som är misstänkt för brott blir kallad till förhör har polisen vanligtvis redan förhört målsäganden, d.v.s. den som blivit utsatt för brottet. I regel är den misstänkte den sista som förhörs. Den misstänkte får kallelse till förhör via brev, telefon eller sms. Under förhöret får den misstänkte veta vilka brottsmisstankar som riktas mot dig, och får möjlighet att lämna sin berättelse om den inträffade händelsen och sin inställning till brottsmisstanken.

Du kan läsa mer om vad som händer om någon är misstänkt för brott på polisens hemsida:

https://polisen.se/utsatt-for-brott/efter-polisanmalan/misstankt-for-brott/

Hoppas du fått svar på din fråga!

Allt gott,

Moa Kryh
Fick du svar på din fråga?
Kommentarer:
A1D Hallå Jag driver ett privat internationellt finansiellt partnerskap som skapades för att hjälpa människor som behöver finansiellt stöd. Om du har ekonomiska svårigheter eller ekonomiskt kaos och behöver pengar för att starta ditt eget företag, eller om du behöver ett lån för att lösa dina skulder eller betala dina räkningar, kan jag bevilja lån som sträcker sig från upp till 5.000.000 sek. Om du är intresserad av mitt erbjudande, berätta vad du vill låna och hur lång tid det tar. Kontakt: nagelsilvia58@gmail.com
2019-07-21 14:53
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Gripande, häktning, anhållande (154)
2019-08-02 Häktning - för vilket ministraffet är två års fängelse
2019-07-31 Hur lång tid tar en förundersökning vid kortbedrägeri?
2019-07-31 Hur lång tid får det dröja innan en person häktas?
2019-07-21 Avsaknad av häktningsskäl att många år förflutit sedan brottet?

Alla besvarade frågor (72104)