Bevisbördans placering och beviskrav i försäkringsärenden - Vad gäller?
April 2022 gjorde jag en skadeanmälan på min Audi R8 då Ac-kompressor inte fungerade pga av läckage. Fordonet befinner inte sig inom maskinskadeförsäkringens båda gränser enligt försäkringsbolaget därav de nekade ärendet, alltså bilen ska vara högst tio år gammal räknat från första registreringen eller som körts högst 12 000 mil, detta gäller från 1/1-2022 enligt försäkringsbolaget men villkoret för år 2021 8 år och 10 000mil. Bilen idag är 9 år och har körts 5170 mil, 16 Augusti blir bilen 10 år gammal räknat från första registreringsdagen. Detta problem har jag haft jätte länge sedan ca 2 år tillbaka, I Början av September 2021 tog jag bilen till Audi Uppsala för en snabb kontroll på AC-kompressorn, de hänvisade mig till Audi Smista eftersom de inte var auktoriserade på Audi R8. Försäkringsbolaget tyder på att skadan inträffade/upptäcktes i samma månad som jag tog bilen till Audi Uppsala vilket betyder att bilen var äldre än 9 år då. Däremot enligt Audi Smistas tekniker säger de att läckaget på kompresserna är teknisk omöjligt att veta vilket datum den har inträffats. Detta gör det omöjligt för Audi eller försäkringsbolaget att bevisa om skadan har inträffats efter att bilen blev äldre än 8 år. Med detta sagt har försäkringsbolaget fattat beslut baserat på den här informationen och nekade ersättning. Kan de ta ett sådan beslut utan att bevisa när skada har inträffats?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är försäkringsavtalslagen (FAL). Parternas förpliktelser regleras i första hand genom försäkringsavtalet jämte vissa s.k. indispositiva bestämmelser i lag, dvs. tvingande regler till förmån för försäkringstagaren (du), vilka inte heller är möjliga att avtala bort, 1 kap. 6 § FAL. Men din huvudsakliga (och enda) fråga är egentligen av bevisrättslig karaktär och rör bevisbördans placering och vilket beviskrav som gäller i den här typen av mål.
Enligt 7 kap. 1 § 1 st. FAL gäller att ett försäkringsbolag som har fått underrättelse om ett försäkringsfall utan uppskov ska vidta de åtgärder som behövs för att skadan ska kunna regleras. Skaderegleringen ska vidare ske skyndsamt och med beaktande av den försäkrades och annan skadelidandes behöriga intressen. Den nyss nämnda bestämmelsen behandlar försäkringsbolagets skyldigheter vid skaderegleringen. Här ska sägas att det inte på något sätt är nödvändigt att du som försäkringstagare preciserar ditt ersättningsanspråk på grund av skadan för att försäkringsbolaget ska påbörja sin utredning. Vid tveksamhet om den påstådda skadan verkligen utgör ett försäkringsfall och därmed berättigar till försäkringsersättning, vilket verkar vara fallet här, har dock försäkringstagaren (dvs. du) bevisbördan. Mer om det längre fram.
Men när försäkringstagaren är konsument, till skillnad från vad som gäller vid en tecknad företagsförsäkring, ställs inte beviskravet lika högt varför det är tillräckligt om bevisningen gör att det framstår som mer antagligt att det är fråga om ett försäkringsfall än motsatsen. Det föreligger alltså en viss bevislättnad, vilket enligt Högsta domstolen (HD) innebär att det ska vara fråga om övervägande sannolikhet, inte fullständig visshet, se avgörandena NJA 1986 s. 3 och NJA 2017 s. 642. I 7 kap. 1 § 2 st. FAL sägs vidare att försäkringsersättning som inte avser periodiska utbetalningar senast ska betalas ut en månad efter det att den ersättningsberättigade har anmält försäkringsfallet och lagt fram den utredning som skäligen kan begäras för att fastställa betalningsskyldigheten. Om en betalning inte sker inom den föreskrivna tiden blir försäkringsbolaget skyldig att betala ränta enligt 4 och 6 §§ räntelagen.
Notera att formuleringen ”utan uppskov ska vidta åtgärder som behövs för att skadan ska kunna regleras” innebär att försäkringsbolaget så snart det kan ske ska utreda ärendet och verka för att du får den ersättning som du är berättigad till. Försäkringsbolaget kan således inte avvakta med den här typen av åtgärder trots att du eventuellt själv har dröjt med att lägga fram egen utredning, vilket jag misstänker är fallet här, eller för att du i en efterföljande domstolsprocess initialt kommer att ha bevisbördan, se prop. 2003/04:150 s. 444. Däremot är du naturligtvis hela tiden skyldig att bidra till utredningen och följa eventuella anvisningar från försäkringsbolaget.
Om bolaget anser sig ha rätt att begränsa sitt ansvar bör en klargörande motivering lämnas till dig i egenskap av konsument med en tydlig hänvisning till den rättsliga grunden, antingen i lag eller i försäkringsavtalet. Om så har skett är för mig ovisst. Men det förtjänas att säga underlåtenhet från försäkringsbolagets sida att fullgöra sina skyldigheter enligt försäkringsavtalslagen kan leda till skyldighet att utge skadestånd till dig. I synnerhet om du skulle lida ytterligare ekonomiska förluster. I NJA 1991 s. 217 ansåg exempelvis HD att det förelåg skadeståndskylighet trots att det endast handlade om ett mycket kortvarigt betalningsdröjsmål från en banks sida. Men allt detta förutsättningar givetvis att du i grunden är berättigad till ersättning.
Och precis som anförts ovan, och som svar på din faktiska fråga, är det egentligen du som har bevisbördan. Inte försäkringsbolaget (även bolaget initialt är skyldig att vidta vissa utredningsåtgärder på det sätt som har gjorts gällande i den tidigare framställningen). Utgångspunkten vid en tvist om försäkringsersättning är nämligen att försäkringstagaren har bevisbördan för att ett försäkringsfall föreligger. Huvudregeln i tvistemål är att den part som har bevisbördan för ett visst sakförhållande också är den som ska förebringa full bevisning om detta. Det brukar uttryckas så att sakförhållandet ska vara styrkt. Huvudregeln om full bevisning har dock genom domstolspraxis kompletterats med olika bevislättnadsregler. Den skadelidandes påstående om händelseförloppet har i försäkringsärenden godtagits om det, med hänsyn till samtliga omständigheter i målet, framstått som klart mer sannolikt än någon förklaring till skadan som lämnats av motsidan, dvs. försäkringsbolaget, se NJA 1981 s. 622.
Men det korta svaret på din fråga lyder trots allt att försäkringsbolaget torde kunna neka dig ersättning så länge du inte presenterar ett underlag som med styrka talar för att skadan inträffade inom den i försäkringsvillkoren angivna tiden. Du behöver därför, exempelvis genom ett eller flera sakkunnigutlåtanden, lägga fram någon form av vederhäftig bevisning. Om försäkringsbolaget i ett sådant läge inte skulle ge med sig återstår i princip bara ett alternativ (om du inte ska ge upp vill säga), vilket är att hänskjuta frågan till domstol och då till en tingsrätt som första instans. Eller annorlunda uttryckt; Stämma försäkringsbolaget och yrka ersättning genom en domstolstalan, en s.k. fullgörelsetalan enligt 13 kap. 1 § rättegångsbalken.
Notis: HD styr rättspraxis på det här området och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
