Bevisbördan för att en gåva inte är ett penninglån

2020-09-04 i Gåva
FRÅGA
Hej,Jag undrar hur den senare dom i HD står sig mot tidigare domar gällande lån Vs gåva och bevisbörda?Ni har tidigare gett svar genom dessa två ärenden, samt ändrat svar om bevisbörda i två andra.Svaren att läsa blir motsägelsefulla, eller skiljer de sig åt endast i det fall där parterna är sambo?Tacksam för ett förtydligande.https://lawline.se/answers/vem-har-bevisbordan-for-att-en-gava-inte-ar-ett-penninglanhttps://lawline.se/answers/vad-kan-jag-gora-nar-lantagaren-pastar-att-utlanade-pengar-egentligen-var-gavorhttps://lawline.se/answers/vem-har-bevisbordan-for-om-penningoverforing-i-samboforhallande-utgor-gava-eller-lanhttps://lawline.se/answers/bevisbordans-placering-vid-gava
SVAR

Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

I NJA 2014 s. 364 har det konstaterats att när det gäller gåva är huvudregeln att den som kräver betalning på grund av ett påstått penninglån har att styrka sitt påstående. När det däremot är uppenbart att ett visst belopp har förts över från en person till en annan, men att parterna är oense om överföringens innebörd är det mottagaren som har bevisbördan.

I NJA 2019 s. 23 utredde Högsta domstolen om den ovannämnda bevisbörderegeln också gäller när det står klart att ett visst belopp har förts över inom ett samboförhållande. Här har Högsta domstolen frångått huvudregeln som nämndes inledningsvis och istället konstaterat att bevisbördan ligger på den som påstår att det är fråga om en fordran på grund av till exempel investering i den andra sambons egendom. Anledningen till att det ser annorlunda ut gällande sambor är för att sambor lever i en mer ekonomisk gemenskap som normalt innefattar ett mycket stort antal ekonomiska händelser. Dessutom har sambon som tillskjuter medel till den andre vanligen inte någon tydlig benefik avsikt, det vill säga en tydlig vilja att ge bort och att någon motprestation inte förekommer. Därför är det inte nödvändigtvis fråga om ett påstående om lån som står emot ett påstående om gåva.

I NJA 2017 s. 1094 ansågs bevisbördan ligga på den som överförde pengarna eftersom denne hade störst möjlighet att säkra bevisning. Bevisbörderegln som konstaterades i NJA 2014 s. 364 ansågs inte tillämplig när ett påstående om försträckning står emot ett påstående om betalning. Notera dock att här gällde frågan ett påstående om betalning för aktier och inte ett påstående om gåva.

Bevisbörderegeln som konstaterades i NJA 2014 s. 364 kommer inte att tillämpas lika flitigt på grund av de relativt nya rättsfallen NJA 2017 s. 1094 och NJA 2019 s. 22 där HD kastat om bevisbördan när det är fråga om påstående om lån kontra ett påstående om "betalning" eller "överföringar inom ett samboförhållande".

En diskussion om problematiken gällande dessa tre rättsfall har förts i Svensk Juristtidning som du hittar här. I artikeln nämns till exempel att det blir svårt för domstolarna att avgöra i vilken situation som vilken regel ska tillämpas. Utifrån dessa tre rättsfall framstår det som att HD inte väljer att lägga bevisbördan på den som påstår att det är fråga om ett lån, när svaranden påstår att överföringen var en "gåva". Problematik uppstår dock eftersom att bevisbördan blir annorlunda beroende på vad svaranden invänder.

Det är svårt att ge ett enkelt svar på din fråga, men jag hoppas att du förstår förhållandet mellan rättsfallen bättre!

Med vänlig hälsning,

Mathias Nilsson
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Gåva (660)
2020-09-28 Får ett gift par vara vittne till gåvobrev?
2020-09-27 Gåva bort en större summa pengar
2020-09-24 Är det möjligt att skattefritt överlåta hälften av en bostadsrätt till sin sambo?
2020-09-24 Gåva eller lån och hur man får tillbaka pengarna

Alla besvarade frågor (84468)