Betydelsen av tidigare stöldanmälan vid fordonsförsäljning

2015-09-13 i Köplagen
FRÅGA
Hej Lawline!Vill tacka för en oerhört bra sida. Frugan och jag sålde en gamal Volvo från 2001 i Juli -15, bilen är det inget fel på , men köparen har idag hört av sig och känner sig lurad och vill reklamera bilen till oss pga att den var stulen 2012, bilen har rullat utan bekymmer sen 2012 och ärendet lades ner 2012 pga bristande bevis. Bilen återfanns dagen efter och det var inget fel på bilen även då(inlämnad på verkstad och inget fel upptäcktes 2012) Köparen har idag fått reda på det och det var inget vi tänkte på alls när vi sålde den. Vilka lagar och regler gäller vid detta ärende? Vi skrev inga kvitton på bilen, utan ett vanligt ägarbyte. Han provkörde bilen flera mil och kikade på bilen och var nöjd. Han skriver även i sms"Inte för att jag ska klaga på bilen, men har precis kollat upp bilen och den har tydligen varit stulen 2012, och det var inget ni informerade om". Han känner sig "grundlurad" och som han skriver i sms " Eller så lämnar jag tillbaka bilen"
SVAR

Hej!


Tack för visad uppskattning!


För att köparen av fordonet skall kunna framställa någon form av krav mot er efter att transaktionen slutförts krävs i det specifika fallet antigen att någon tidigare ägare med bättre rätt till fordonet återkrävt detta enligt godtrosförvärvslagens regler avseende stöldgods eller att fordonets historik anses utgöra ett i köprättslig mening relevant fel. Eftersom det i den givna informationen uttalas att köparen vill häva köpet samt att fordonet aldrig befunnits ha varit stulet blir endast de köprättsliga reglerna av betydelse (jfr. 41 § köplagen).


Av berörda regler framgår att ett fel anses föreligga om fordonet i något avseende av synbar eller antaglig betydelse för köparens beslut ej överensstämmer med vad som uttryckligen (konkret standard) eller implicit (abstrakt standard) avtalats, under förutsättning att avvikelsen förelåg vid avlämnandet och inte var eller borde ha varit känd dessförinnan samt att reklamation företagits inom skälig tid efter det att den tidigast borde ha uppmärksammats (se 17-21 §§ köplagen). Då det råder föga tvivel om att stöldmisstankarna uppkom före köpet och i övrigt inte går att utreda huruvida de mer processuella reglerna följts återstår här endast att klargöra vad som generellt gäller ifråga om köpares undersökningsplikt vid bilköp samt om den påstådda avvikelsen är tillräckligt allvarlig för att kunna konstituera ett fel.


Vad först beträffar undersökningsplikten finns ingen direkt tillämplig praxis då plikten att undersöka registreringsbevis och dylika uppgifter främst behandlats i fall rörande godtrosförvärv. De krav som i godtrosförvärvslagen uppställs har i likhet med köplagens regler till syfte att ålägga köparen ansvar endast för sådana omständigheter varom denne ägt eller bort ha ägt kännedom, men undersökningsplikten är dock sällan densamma då de förhållanden som skall granskas varierar och säljarens beteende får olika innebörd (enligt köplagen behöver köparen ej undersöka något visst om säljaren garanterat att detta är av viss standard, medan det motsatta kan gälla enligt godtrosförvärvslagen om det finns skäl att misstänka förekomst av oegentligheter). Hursomhelst följer av berörd praxis att en köpare för att kunna göra ett godtrosförvärv måste ha tagit del av registreringsbeviset om det funnits skäl därtill (högre krav ställs på bilhandlare, se NJA 1993 s. 429 samt NJA 2006 s. 45). Har detta ej begrundats kan köparen följaktligen inte hålla säljaren ansvarig för något som hade kunnat utläsas ur registret.


I vad mån det anförda skall anses gälla enligt köplagen är som påtalats aningen oklart. Det torde dock kunna hävdas att en privatperson inte utan uppmaning därtill skall behöva undersöka register eftersom det i köplagen anges att undersökning endast behöver företas på uppmaning och då kan inskränkas till sådant en person i köparens ställning förväntas granska. Stöd för en motsatt uppfattning kan emellertid hämtas från andra rättsområden vari gäller att sådant som följer av offentliga register skall anses allmänt veterligt.


Slutligen återstår att beröra kraven på ett fels karaktär. Skillnad görs här i viss mån mellan avvikelser från uttryckligen garanterad standard (konkret standard) och med fog förmodad sådan (abstrakt standard). Oavsett vilken typ av fel det rör sig om skall det dock vara fråga om en aspekt som kunnat påverka köparens beslut att ingå avtal. Vid bedömningen av om den specifika bristen varit av sådan karaktär skall utgångspunkt tas i vad som framgått om köparens person och specifika förväntningar vid avtalets ingående. Avvikelser i fullkomligt irrelevanta hänseenden innebär således inte att något fel föreligger, men att fastställa vad som skall anses relevant är ibland synnerligen komplicerat. I det specifika fallet får uppgiftens betydelse antas bero av risken för framtida besvär orsakade av stöldmisstankarna.


Sammantaget gäller följaktligen att köparens möjligheter att begära hävning (bortser här från övriga påföljder då problemet svårligen låter sig avhjälpas eller undanröjas på annat vis, jfr. 30-41 §§) främst beror av vilken kännedom denne haft eller bort ha haft om omständigheten före köpet samt hur stor betydelse denna befinns ha haft vid avtalsslutet.


Köplagen finner du här och lagen om godtrosförvärv av lösöre här.




Vänligen,

Gustaf Wiklund
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Köplagen (1263)
2020-11-26 Vad kan köparen kräva vid fel i vara - privatpersoner?
2020-11-22 Har företag en rätt att företa omleverans eller avhjälpande innan hävning?
2020-11-22 När kan det röra sig om dolda fel?
2020-11-20 När ska betalning ske för ett köp?

Alla besvarade frågor (86512)