FrågaPROCESSRÄTTÖvrigt17/04/2018

Beslut om förundersökning och väckande av åtal samt enskilt åtal

Jag utsattes för ofredande, kränkning, hot, skadegörelse på min ytterdörr av mitt ex som sparka sönder brev inkast. I lgh utsattes jag för det andra plus blev uppknuffad mot väggen. Jag satte min mobil på inspelningen så det fångade upp ljud. Ändå valde åklagaren att lägga ner skadegörelse, ofredande. Anmälan på stryptag finns hos polisen sen tidigare men inte hört nåt. Ja har läst kvinnofridskränkning lagen. Levde så i 4 år. Jag är kvinna, mitt ex är kvinna. Varför gör inte polis och åklagare sitt jobb? Vart kan jag få hjälp? (Ja har dessutom psykisk ohälsa, svårt att förstå, berätta, m.m)

Lawline svarar

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!

Din fråga aktualiserar huvudsakligen rättegångsbalken (RB).

Jag kan självklart inte uttala mig om hur enskilda polismän och åklagare gjort enskilda bedömningar. Gällande polisens utredning av brott kan vi dock konstatera att en förundersökning ska väckas enligt 23 kap. 1 § RB om det finns anledning att anta att brott förövats. "Anledning anta" är ett lågt ställt beviskrav och innebär att det i regel ska inledas en förundersökning om exempelvis någon anmält att ett brott skett. Undantaget i 2 st. samma bestämmelse innebär dock att en förundersökning inte behöver inledas om det är uppenbart att brottet inte går att utreda. Det är tänkbart att polisen gjort denna bedömning i ditt fall.

Gällande åklagarens arbete kan vi konstatera att åklagaren enligt 23 kap. 2 § RB endast ska väcka åtal i ett mål om denne bedömer att "tillräckliga skäl" för åtal föreligger. Med detta menas helt enkelt att åklagaren inte ska väcka åtal om denne bedömer att ett åtal inte skulle leda till fällande dom. Detsamma gäller om åklagaren under ett påbörjat åtal av någon anledning får uppfattningen att åtalet inte kommer leda till fällande dom. Det är möjligt att åklagaren gjort en sådan bedömning i ditt fall.

Den främsta anledningen till att bestämmelserna som redogjorts för ovan finns är enligt min uppfattning att lagstiftaren velat hushålla med samhällets resurser genom att polis och åklagare inte ska lägga arbete på fall som med all sannolikhet inte kommer leda till fällande dom.

Så vad ska du då göra? Förutsatt att polisen och åklagaren bedömt att de inte bör ta dina fall vidare kan du inte få nytta av deras resurser. Såsom jag ser det har du två möjliga alternativ som inte utesluter varandra. Det ena är att väcka så kallat enskilt åtal, alltså i egenskap av brottsoffer väcka talan mot gärningsmannen. Det andra är att begära skadestånd för den skada du lidit av att gärningsmannen skadat ditt brevinkast.

Enskilt åtal regleras i 47 kap. RB och innebär i korthet att du som målsägande kontaktar din lokala domstol och förklarar att du vill stämma in gärningsmannen. Vad ditt meddelande ska innehålla regleras i 47 kap. 2 § RB. I samband med detta kan du även begära skadestånd för den brottsliga handlingen. Om du skulle bestämma dig för att göra detta rekommenderar jag dock starkt att du först kontaktar en yrkesverksam jurist för att bedöma dina utsikter till framgång samt för att hjälpa dig med det praktiska utförandet.

Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!

Med vänlig hälsning

Magnus GustafssonRådgivare