Behörighet och befogenhet i en fullmaktssituation

2019-12-01 i AVTALSRÄTT
FRÅGA
Hej jag skulle köpa en lampa i en lampaffär där jag kom överens om ett pris som var under orginalpriset. När jag står och ska betala är butikschefen där och säger att den anställda inte får sälja lampan för det priset som vi kommit överens om. Då säger han att köpet måste gå tillbaka eller ska jag betala fullt pris. Efter lite argumentation så lämna jag tillbaka lampan och gick.. Borde inte affären vara bundna till priset som den anställda erbjöd mig först???
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag tolkar frågan så som att du köpte lampan och att innan du lämnade butiken valde att lämna tillbaka lampan och få tillbaka betalningen.

Några termer som är bra att ha koll på

När man talar om fullmakt måste man till att börja med ha lite kolla på hur de olika parterna benämns juridiskt, därför följer en kort genomgång av de juridiska termerna som används för att benämna de olika parterna:

Fullmaktsgivare: Kallas också ibland för huvudman. Detta är den person som ger ut en fullmakt, i detta fall butikschefen

Fullmaktstagare: Det här är personen som får fullmakt att företräda fullmaktsgivaren, i detta fall butiksbiträdet

Tredjeman: Tredjeman är den person som handlar med fullmaktsgivaren genom fullmaktstagaren, i detta fallet är det du som kund som är tredjeman..

Ställningsfullmakt

Ett butiksbiträde har en så kallad ställningsfullmakt (2 kap. 10 § 2 stycket AvtL). Butiksbiträdet är alltså i detta fallet en fullmaktstagare. Detta betyder att butiksbiträdet har fullmakt att ingå avtal på butikens vägnar. Man kan med ganska stor säkerhet fastställa att butiksbiträdet har handlat inom sin behörighet när denne erbjöd dig ett lägre pris på varan, men har hen handlat inom sin befogenhet?

Behörighet och befogenhet

För att kunna svara på frågor som rör fullmakt måste man först ta upp termerna behörighet och befogenhet. Dessa termer är inte alltid helt lätt att skilja emellan.

Behörighet brukar man säga är det som "syns utåt" och kallas ibland på engelska för "apperent authority", översatt till svenska blir det ungefär "synbar tillåtelse"

Befogenhet är de instruktioner som utgör fullmaktstagarens faktiska instruktioner. På engelska kallas detta ibland för "actuall authority", översatt till svenska blir detta ungefär "faktisk tillåtelse".

Behörighet utgör alltså den rättshandlingsförmåga som fullmaktstagaren verkar ha för en utomstående. Befogenhet utgör den faktiska rättshandlingsförmågan fullmaktstagaren har, de instruktioner som fullmaktstagaren har fått från fullmaktsgivaren (i detta fallet butikschefen). Det verkar alltså som att butiksbiträdet har handlat inom sin behörighet men utanför sin befogenhet i detta fallet. Frågan är då om ett avtal ändå komma till stånd?

God tro hos tredje man

Inom avtalsrätt talar man ofta om "tillitsprincipen" eller "tillitsgrundsatsen" som den också ibland kallas. Tillitsprincipen innebär att man som fullmaktsgivare är bunden vid fullmaktstagarens misstag om tredjeman är i god tro. Att tredjeman är i god tro innebär att hen inte insåg, eller borde insett att fullmaktstagaren begick ett misstag. Alltså kan ett bindande avtal komma till stånd om en fullmaktstagare handlar inom sin behörighet, men utanför sin befogenhet, förutsatt att tredjeman är i god tro.

Vad gäller i detta fallet?

Vi kan fastställa att butiksbiträdet handlande inom sin behörighet, men utanför sin befogenhet. Du som tredjeman insåg inte att butiksbiträdet handlade utanför sin befogenhet när denne erbjöd dig att köpa lampan till ett lägre pris, du var därmed i god tro. Butiksbiträdet erbjöd dig att köpa lampan för ett visst pris och du som kund godtog det, vi har därmed ett anbud och en accept vilket betyder att ett avtal har kommit till stånd.

Strax efter ni avtalat om köpet säger butikschefen att butiksbiträdet inte hade befogenhet att sälja varan till det avtalade priset, du som tredjeman var alltså inte längre i god tro. Detta spelar dock inte roll, då det är huruvida du är i god tro vid avtalets ingående som är avgörande, inte om du är det efteråt.

Eftersom att du efter en diskussion med butikschefen valde att lämna tillbaka lampan och få tillbaka erlagd betalning uppstod ett nytt avtal. Ett avtal ni båda är bundna av.

Sammanfattning

Butiksbiträdet handlande inom sin behörighet men utanför sin befogenhet. Du som kund var i god tro vilket betyder att ett bindande avtal kom till stånd. Vid en diskussion med butikschefen valde du att lämna tillbaka lampan vilket betyder att ett nytt avtal gäller. Butiken var alltså mycket riktigt bundna av priset ni först avtalade om, men eftersom du valde att lämna tillbaka lampan gäller det nya avtalet istället för det äldre.

Hoppas detta gav svar på din fråga

Med vänliga hälsningar

Axel Helgesson
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Övrigt (1260)
2019-12-28 För vems räkning säljs tillgångar av någon med fullmakt?
2019-12-28 Bör latent kapitalvinstskatt och mäklarkostnader beaktas vid köp av lägenhet?
2019-12-21 Gäller den nya preskriptionstiden för gamla försäkringsavtal?
2019-12-20 Preskriptionstider

Alla besvarade frågor (76367)