Begränsning av handlingsoffentligheten

Då jag begärde ut allmänna handlingar - ansökningshandlingar till anställningar - från en statlig myndighet krävdes det fyra arbetsdagar och en påstötning från min sida för myndigheten att svara. Då man till sist skickade mig ett PDF-dokument med ansökningshandlingarna hade man genomgående "maskat" namn, adress och liknande uppgifter. Jag fann detta märkligt och frågade i vilken paragraf i offentlighets- och sekretesslagen man tagit stöd för dessa åtgärder. Myndighetens svar blev: "Vi tar inte stöd i någon paragraf i OSL. Vi vill i mesta möjligaste mån skydda integriteten hos de som söker. Vår erfarenhet är att det är sakuppgifterna som är av intresse – vanligen för att jämföra kompetenser och arbetslivserfarenhet och för att få inblick i vilka kvalifikationer som krävs för att söka en viss tjänst. Identifikationsbärande uppgifter är inte av intresse." Min fråga är om och hur detta resonemang (om vad som enligt myndighetens "erfarenhet" är "av intresse") stämmer överens med rätten att ta del av allmänna handlingar enligt Tryckfrihetsförordningen 2 kap. 1§ och 2§ och tänkbara inskränkningar av denna rätt.

Lawline svarar

Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

När kan handlingsoffentligheten begränsas?

En allmän handling ska lämnas ut till den som önskar ta del av handlingen enligt tryckfrihetsförordningen (1949:105). En förutsättning är dock att handlingen får lämnas ut. Precis som du nämner finns det i 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen olika sekretessgrunder, s k skyddsintressen som gör att handlingsoffentligheten kan begränsas. I andra stycket står det att "Begränsning av rätten att taga del av allmänna handlingar skall angivas noga i bestämmelse i en särskild lag …". Med särskild lag menas offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Med andra ord kan din rätt att ta del av en allmän handling bara begränsas genom lag. En myndighet kan alltså inte själva besluta om sekretess.

Myndigheter måste ha lagstöd för att begränsa handlingsoffentligheten

Enligt 1 kap. 1 § andra stycket i offentlighets- och sekretesslagen innebär sekretess ett förbud att röja hemliga uppgifter. Om en allmän handling innehåller hemliga uppgifter, kan en myndighet som i ditt fall "maska" de hemliga uppgifterna. Dock måste myndigheten stödja sig på en sekretessregel om de påstår att en uppgift är hemlig, myndigheten kan som sagt inte själva bestämma när de vill sekretessbelägga en uppgift.

Myndighetens svar där de skriver att de inte tar stöd i någon paragraf i offentlighet- och sekretesslagen strider alltså mot 2 kap. 2 § andra stycket tryckfrihetsförordningen. Sammanfattningsvis gäller huvudregeln om handlingsoffentlighet enligt 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen som ger dig tillgång till all den information som finns i de allmänna handlingarna (ansökningshandlingarna i ditt fall) hos myndigheten.

Vänligen,

Charlotte AnderssonRådgivare
Public question details image

Ställ en Expressfråga 1499 kr

Behöver du hjälp med att lösa en fråga gällande Offentlig rätt och Tryckfrihetsförordningen (TF)? Vi kan hjälpa dig!

Ställ din fråga i formuläret nedan och få svar inom 72 timmar.

Betala medKlarna Logo
0 / 1500
swish logo