Begränsa handlingsutrymmet för den efterlevande partnern
Vi är ett gift par med två gemensamma barn. Inga andra barn finns. Vi är i begrepp att skriva testamente som innebär att det våra barn ärver ska vara deras enskilda egendom. Vi tänkte skriva att barnen ärver lika delar och att det ska vara enskild egendom.
Kan man skydda barnens arv under den tid som bara en förälder finns i livet så att arvet inte går förlorat?
Lawline svarar
Enligt kapitlets 1 § ska kvarlåtenskapen tillfalla efterlevande make om arvlåtaren var gift. Detta innebär att den efterlevande maken får allt. När sedan den efterlevande maken dör ska hälften av boet gå till den först avlidnes släktingar. Efterlevande make ärver med så kallad fri förfoganderätt vilket innebär en rätt att fritt förfoga över egendomen med undantag för att testamentera bort den.
Att inneha egendom med fri förfoganderätt innebär att den efterlevande har rätt att genom rättshandlingar fritt förfoga över den andel som innehas med just fri förfoganderätt. Den efterelevande maken kan då inte genom testamente förfoga över denna andel.
I rättsfallet NJA 1995 s. 303 konstaterade Högsta domstolen att när efterlevande make har erhållit egendom med fri förfoganderätt gäller begränsning av makens testationsrätt endast med avseende på en ideell andel av behållningen och inte i fråga om bestämd egendom. Detta innebär att den efterlevande har rätt att sälja fastigheten och, i princip, spendera pengarna på det sätt han/hon önskar.
Lagstiftaren har dock förutsett att denna ordning kan ge upphov till vissa problem. I 3 kap. 3 § 1 st. ärvdabalken (ÄB) finns därför en regel som anger att om den efterlevande maken genom gåva eller annan därmed jämförlig handling, utan tillbörlig hänsyn till den först avlidnes arvingar, orsakat en väsentlig minskning av sin egendom, ska vederlag utgå till den först avlidnes arvingar. Regeln är endast tillämplig på gåvor eller ”andra därmed jämförliga handlingar”. Det handlar alltså om sådana dispositioner som till stor del är av benefik karaktär. Handlar det om en försäljning till ett marknadsmässigt pris går inte regeln att tillämpa. Vidare krävs att det genom gåvan eller den därmed jämförliga handlingen sker en ”väsentlig minskning” av den efterlevande makens egendom. Detta har ansetts innebära att egendomens nettovärde minskar med tio procent eller mer.
Den efterlevande har stor handlingsfrihet vad gäller egendom som innehas med fri förfoganderätt. Här kan barnen förlora stora värden.
Huvudregeln är som ovan fastslagits, att efterlevande maken ärver hela den avlidnes kvarlåtenskap. Detta gäller även före de äkta makarnas bröstarvingar, det vill säga gemensamma barn. Denna huvudregel är dock inte tvingande utan går att avtala bort genom ett testamente. Efterlevande make har således inte arvsrätt när den make som avlidit har testamenterat bort sin kvarlåtenskap. Du kan genomtestamente välja att göra din make/maka arvslös. Detta verkar inte vara din vilja. Jag tolkar det som att du vill att din make/maka ska överta all egendom men att barnen ska få det efter hans/hennes bortgång, utan allt för stora värdeminskningar.
Vill du försäkra dig om att egendomen inte avyttras finns anledning till att begränsa handlingsutrymmet för den efterlevande. Närmast till hands står då att i testamente endast tillerkänna efterlevande make nyttjanderätt. Efterlevande makes ges då bara tillgång till egendomen samt dess avkastning under sin livstid men har inte rätt att avhända sig den eftersom äganderätten tillkommer någon annan. Den efterlevandes möjligheter att inrätta sig efter skeenden i livet är då kraftigt begränsad.
Med vänliga hälsningar
