Avtalsinnehåll i avtalsförhållanden
Hej,
Jag har varit anställd på ett svenskt företag i 14 år, och har sedan ett och 1½ år tillbaka blivit utsänd för att arbetar under ett assignment avtal i UAE. Avtalet jag har är väl specificerat med lön och div. ersättningar. Det finns dock ersättningarna som endast är redovisade som en klumpsumma.
10 dec fick jag veta att mitt avtal inte är utformat enligt företagets interna policy. En av de ersättningarna angivna i klumpsumman skall enligt policyn minska med en ⅓ varje år. Jag har inte tillgång till den interna policyn och det framgår inte någonstans i avtalet att en del av min lön skall minskas. Jag har inte heller erhållit någon verbal info om detta.
Lönen betalas fortfarande ut enl. nuvarande avtal utan justering. Jag har dessutom blivit erbjuden och accept. en förlängning enl. mina rådande villkor.
Samma personer som utformade mitt avtal samt förlängning har nu sedan en månad tillbaka krävt att jag retroaktivt skall betala tillbaka den summa som utgör skillnaden mellan deras interna policy och mitt avtal.
De har försökt att hålla inne med betalningar, samt uttalat hot om konsekvenser likt "Det är mer en moralisk fråga än en juridisk, att behålla den ersättning man inte är berättigad till och att man självklart får ta konsekv."
Jag är förvisso bosatt utomlands, men i avtalet står det att avtalet skall utformas efter hemlandets lagar och regler - lika så om konflikt uppstår.
Har de rätt att kräva mig på pengar och har de rätt att bryta mitt avtal på dessa grunder?
Lawline svarar
Hej och tack för att ni kontaktar LawLine med era frågor.
Hur förmögenhetsrättsliga avtal ingås och vad sådana avtal ska innehålla regleras av den s.k. avtalslagen. Det normala sättet att ingå avtal kallas för anbud-accept-modellen. Här används ett tillvägagångssätt där den som önskar binda någon till ett avtal skickar ut ett anbud som innehåller avtalets villkor. Därefter kan mottagaren skicka tillbaka en accept och därmed godta avtalet. För att en accept ska vara giltig måste den i princip endast innehålla ett "Ja" – d.v.s. att mottagaren är accepterar att låta sig bindas på de villkor som finns i anbudet.
Det som ligger till grund för avtalet är dock inte anbudet eller accepten som sådana utan istället det man brukar kalla för den "gemensamma partsavsikten" – alltså vad parterna hade för avsikt med avtalet. Många gånger är det svårt att fastställa exakt vad denna gemensamma partsavsikt var vid tiden för avtalets ingående. Därför brukar domstolen många gånger luta sig tillbaka mot avtalets ordalydelse – och tolka avtalet med hjälp av anbudet och accepten. Framförallt om avtalet är skriftligt utgår domstolen regelmässigt från att vad som kommit på pränt även utgör parternas gemensamma avsikt i frågan.
Om vi för över det här på ert fall kan vi konstatera att ni och er arbetsgivare är eniga om att det faktiskt finns ett avtal er emellan. Problemet har därför att göra med vad avtalet innehåller. Vidare har du accepterat ett anbud som inte innehöll någon slags klausul om att din lön skulle minskas. Det har därför inte varit din avsikt att ingå ett sådant avtal. Din arbetsgivare hävdar dock att han inte haft för avsikt att ingå avtalet i enlighet med vad som skriftligt nedtecknats mellan er. Frågan blir då vad en domstol skulle kunna tänkas se som den gemensamma partsavsikten.
Som tidigare sagts utgår domstolen från vad skriftligen nedtecknats och den som hävdar ett avtalsinnehåll som inte överensstämmer med vad som skrivits ned måste bevisa att så är fallet inför en domstol. Han har det man kallar för bevisbördan. Det blir därför din arbetsgivare som bär bördan att bevisa att ni menat någonting annat än det som blivit nedtecknat.
Som du kan se blir det här en fråga om att tolka olika faktamoment som ligger bredvid vad som skrivits ned. Följande omständigheter kan påverka hur en domstol väljer att avgöra vad som är avtalets innehåll (även om det i första hand är det skriftliga avtalet som blir vägledande):
(a) avtalets ordalydelse,
(b) vad som skulle ha gällt om parterna inte avtalat särskilt om ett visst förhållande (t.ex. enligt dispositiv lag),
(c) underförstådda avtalsvillkor,
(d) omständigheterna i samband med avtalsförhandlingarna,
(e) praxis som har utbildats mellan parterna i tidigare avtalsrelationer,
(f) parternas beteenden (inklusive passivitet) efter avtalets ingående,
(g) avtalets ändamål,
(h) termers och begrepps betydelse i den relevanta branschen,
(i) handelsbruk,
(j) avtalets systematiska uppbyggnad, och
(k) skälighet.
Sammanfattningsvis kan nog konstateras att ni har övertaget i den här situationen. Avtalet såsom det skriftligen har blivit avfattat säger inte någonting om en lönesänkning. I ett sådant läge blir det upp till den arbetsgivare att bevisa motsatsen – och det är naturligtvis inte någonting som görs med lätthet. Därför anser jag att du har en tillräckligt stabil grund att stå på för att gå emot din arbetsgivare och helt enkelt hävda att avtalet er emellan aldrig har innehållit något villkor om en lönesänkning. Bestrid därför alla försök från din arbetsgivares sida att hålla inne med löneutbetalningar och gör gällande att ett sådant agerande är ett avtalsbrott.
Om det skulle gå så långt att er tvist kommer till domstol är det i min mening ni som kommer att ha störst chanser att vinna.
Om ni har några följdfrågor kontakta mig på viktor.persson@lawline.se
Vänligen,
