Avtalsbundenhet, vad gäller?

2020-12-24 i Anbud och accept
FRÅGA
Hejsan, Om ett erbjudande finns fram till ett bestämt datum, men en ord mot ord situation och antagen jävssituation uppstår innan erbjudandet slutat gälla, är nämnt erbjudande att anses som giltigt i sådant fall?Med vänlig hälsning/ Bara jag
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,

UTREDNING

Din ärendebeskrivning är inte helt enkel att tolka och den är härutöver relativt kortfattad. Men såvitt jag förstår undrar du vad som gäller i fråga om ett anbuds giltighet och när bundenheten för parterna upphör. Vad jävssituationen däremot avser och vad som åsyftas med den aktuella "ord mot ord-dispyten" är för mig helt ovisst. Och det gäller även avtalets karaktär (muntligt/skriftligt?), vilket naturligtvis försvårar besvarandet av ditt ärende. De senare delarna kommer därför i mångt och mycket att behöva lämnas därhän. Men beträffande bundenheten kan generellt följande anföras. Och den lagstiftning som främst behöver beaktas är lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen, AvtL).

Bundenhetens uppkomst, vad gäller?

Inledningsvis ska framhållas att uppkomsten av bundenhet innebär att parterna inte längre kan ångra sig utan att riskera civilrättsliga påföljder, exempelvis ett skadestånd. Bindande avtal kommer till stånd när anbud (erbjudande om att ingå avtal) och accept (svar på ett sådant erbjudande) överensstämmer och är bekräftad av båda parter, (1 § 1 st. AvtL). Därefter gäller i princip den gamla devisen pacta sund servanda (avtal ska hållas) och det ska normalt mycket till för att någon av avtalsparterna ska kunna sätta den så kallade löftesprincipen ur spel. Löftesprincipen är således starkt förankrad inom den allmänna avtalsrätten och denna är dessutom lagstadgad på sina håll. Genom att avge ett löfte blir anbudsgivaren under en begränsad period ensidigt bunden av sitt anbud och det står därmed anbudsmottagaren fritt att under samma period avgöra huruvida ett rättsligt bindande avtal ska komma till stånd. I vissa sammanhang gäller dock den så kallade kontraktsprincipen, vilken innebär parterna blir bundna samtidigt genom ett gemensamt avtalsslut. Ett typfall när kontraktsprincipen gör sig gällande är vid avtalsslut på det fastighetsrättsliga området där formkraven bland annat föreskriver skriftlighet och båda parternas underskrifter för att ett fastighetsköp ska betraktas som giltigt och rättsligt bindande (jfr 4 kap. 1 § jordabalken).

Hur länge är ett anbud bindande?

Om mottagaren av ett anbud vill träffa ett avtal måste denne anta anbudet inom den så kallade acceptfristen, vilken inte sällan bestäms av anbudsgivaren (2 § AvtL). Vid skriftliga anbud kan ett anbud i regel inte återkallas under acceptfristen medan det för muntliga löften i princip inte föreligger någon betänketid alls för mottagaren. Ett muntligt avtalsförslag behöver därför accepteras direkt av motparten om denne önskar ingå det aktuella avtalet såvida anbudsgivaren inte uttryckligen har förklarat sig villig att gå med på viss betänketid (3 § 2 st. AvtL). Detta betyder att löftesprincipen normalt sett inte kan åberopas vid muntliga anbud. Om acceptfristens längd inte skulle ha bestämts av anbudsgivaren gäller den legala acceptfristen, men i lagtexten sägs ingenting annat än att denna ska vara skälig, vilket naturligtvis kan förorsaka vissa tolkningsproblem. Skälighetsbedömningen tar sikte på avtalets beskaffenhet, vilka som är avtalsparter, eventuella prisförändringar, avtalsobjektets värde, om det finns någon tillämplig branschpraxis eller något tidigare upparbetat partsbruk och/eller andra dylika faktorer. Det ska dock noteras att den skäliga acceptfristen i många fall anses vara relativt kort. Högsta domstolen (HD) uttalade exempelvis i avgörandet NJA 2004 s. 862 att den legala acceptfristen hade gått ut efter 24 dagar. Om anbudsmottagaren skulle avslå avtalsförslaget faller anbudet och därmed bundenheten för anbudsgivaren och det gäller även om den uppställda acceptfristen inte skulle ha löpt ut (5 § AvtL).

Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.

Är en återkallelse möjlig att göra? Och vad gäller vid sena accepter och/eller accepter som innehåller eventuella justeringar?

Det korta svaret på den första frågan lyder: Ja, det går att återkalla ett meddelande under vissa i lag angivna förutsättningar. Ett anbud eller en accept kan återkallas av parterna om detta sker genom att återkallelsen är mottagaren till handa innan denne har tagit del av det första meddelandet (7 § AvtL). Men en försent till anbudsgivaren inkommen accept ses däremot som ett nytt anbud varför den ursprungliga anbudsmottagaren istället inträder som anbudsgivare i ett sådant läge (4 § 1 st. AvtL). Om mottagaren (den ursprungliga anbudsgivaren) av den försenade accepten inser att avsändaren tror att den är lämnad i tid ankommer det på mottagaren att utan oskäligt uppehåll reklamera, annars uppstår bundenhet (4 § 2 st. AvtL). Om accepten kommer in i tid men består av ändringar eller tillägg till anbudet benämnas accepten som oren, vilket betyder att denna likställs med ett avslag av det första anbudet samtidigt som det genom den orena accepten uppstår ett nytt anbud (alltså ett nytt avtalsförslag vars innehåll kompletteras av de gjorda ändringarna och/eller tilläggen, 6 § 1 st. AvtL). Och på samma sätt som i fallet med den försenade accepten som avsändaren av någon anledning tror är lämnad i tid och där mottagaren också inser detta gäller följande. En oren accept som avsändaren tror är ren och där mottagaren inser (subjektiv bedömning) eller borde inse (objektiv bedömning) att så är fallet behöver denne också utan oskäligt uppehåll informera motparten (reklamera). För om så inte sker uppstår nämligen avtalsbundenhet även i den här situationen (6 § 2 st. AvtL).

Avslutande ord och ytterligare rådgivning

Slutligen måste också nämnas att passivitet i förekommande fall faktiskt kan leda till bundenhet. Om en någon har framkallat ett anbud genom att direkt uppmana en annan person att lämna ett anbud och sedan inte själv lämnar något svar kan den förstnämnda personen bli bunden på grund av dennes passivitet (9 § AvtL).

Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.

Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.

Vänligen,

Jacob Björnberg
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Anbud och accept (323)
2021-03-23 Fråga om vilken acceptfrist som gäller vid ett muntligt anbud
2021-03-17 Är avtal om köp av bil bindande?
2021-03-14 Återkallelse av anbud
2021-02-28 Är moderna kommunikationsmedel likställda med muntliga anbud eller ''brev och chatt?

Alla besvarade frågor (91133)