Åverkan på annans fastighet, vilket grannelagsrättsligt ansvar har skadevållaren?
en granne har servitut från en annan granne om rätt till väg. vägens användning och bristande underhåll har gjort att en mur mot vägen kontinuerligt tryckts in på vår tomt. muren anlades när vägen byggdes eftersom det var sluttningsmark och vägytan skulle vara plan. vägytan lutar därmed in mot vår tomt och allt regnvatten bildar vattensamlingar och gyttja. det senaste tokeriet var att gräva upp vägbanken mot vår tomt för att få ner bredband. hela vägens uppbyggnad saboterades då.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Av ditt ärende är det ganska svårt att skönja någon faktisk frågeställning eller vad du egentligen önskar att få utrett. Den fortsatta framställningen kommer därför att bli ganska så generell till sin karaktär. Din ärendebeskrivning indikerar dock att detta rör de grannelagsrättsliga reglerna och vad som gäller vid åverkan på annans fastighet. Tillämplig lagstiftning är:
Och viss mån även miljöbalken (MB).
Allmänt om nyttjande av servitut
Ägaren av den härskande fastigheten ska förfara på ett sätt som gör att den tjänande fastigheten, den ägare som har upplåtit en del av marken för servitutets nyttjande, inte betungas mer än nödvändigt (14 kap. 6 § JB). Vid ett vägservitut åligger det den härskande fastighetens ägare att hålla vägen i sådant skick att skada eller olägenhet inte uppkommer i onödan. Det nu sagda brukar (ska), jämte servitutsbefogenheterna i övrigt, regleras i nyttjanderättsavtalet. Dina grannars interna rättsförhållande, jordabalkens servitutsbestämmelser och det tillhörande servitutsavtalet har egentligen ingen direkt betydelse för dig och din fastighet, men allt detta får ändå viss bäring på den rättsliga bedömningen utifrån den information som ges i ditt inskickade ärende. Jag misstänker nämligen att du har för avsikt att rikta något form av ersättningsanspråk och då måste det fastställas vem av dina grannar som bär ansvaret för de uppkomna skadorna. Underhållet av vägen liksom dess användande torde ägaren till den härskande fastigheten svara för om ingenting annat framgår av servitutsavtalet. Vem som grävde upp vägbanken har jag däremot svårt att avgöra eftersom detta inte riktigt tydliggörs.
Grannelagsförhållanden, närmare bestämt mellan dig och den granne som är ansvarig för de uppkomna vattenansamlingarna, vad gäller?
Den allmänna hänsynsregeln i jordabalken föreskriver att var och en vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom ska ta skälig hänsyn till omgivningen (3 kap. 1 § JB). Här har lagstiftaren uttryckt en riktlinje för grannsämjan, vilken innebär att vidtagna åtgärder på egen eller annans fastighet inte får rendera i några besvär för andra. Med andra avses dessutom en vidare krets av rättssubjekt är de närmaste grannarna. En talan i domstol ska i första hand väckas i enlighet med reglerna i 32 kap. MB. Om miljöbalkens regler inte skulle anses tillämpliga kan en skadeståndstalan istället väckas i allmän domstol med stöd av 3 kap. JB. Genom domstolens försorg kan sedermera ett föreläggande eller ett förbud, vilka båda kan förenas med viten, riktas mot den aktuella grannen. Här kommer dock en intresseavvägning att göras där hänsynstagandet till din fastighet inte får gå så långt att det skulle framstå som orimligt för din granne att uppfylla de ifrågavarande kraven.
I ett avgörande (NJA 1995 s. 720) från Högsta domstolen (HD) hade en fastighetsägare i samband med ett bygge lagt igen en bäckfåra (ett mindre dike) genom vilken avrinning av dagvatten skedde från en grannfastighet. Borttagandet hade orsakat skada på den senare fastigheten då stora mängder vatten hade ansamlats på tomten och således förstört densamma. Den första fastighetsägaren ansågs ansvarig för de uppkomna skadorna och borde ha vidtagit erforderliga åtgärder så att avrinningen fortsatt hade kunnat ske på ett tillfredsställande sätt. Denne blev därför skyldig att utge skadestånd. Den ovan refererade HD-domen talar således för att den granne som är ansvarig för underhållet av den aktuella vägen dels kan föreläggas att vidta lämpliga skydds- och återställandeåtgärder och dels kan bli skadeståndsskyldig gentemot dig. Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar HD så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa. Jag valde därför för tydlighetens skull att referera till en dom som jag bedömde ägde relevans för just ditt ärende.
Beträffande uppgrävandet av vägbanken kan följande anföras. Den som avser att utföra eller låta utföra grävning eller liknande arbete på sin fastighet skall vidta varje skyddsåtgärd som kan anses nödvändig för att förebygga skada på angränsade fastigheter (3 kap. 3 § 1 st. JB). Detta är ett stadgande som i det här fallet riktar sig till den tjänande fastighetens ägare eftersom det är på just denna som den felande vägen med tillhörande vägbank är belägen. Vem av dina grannar som har svarat för grävningsarbetet förtäljer inte uppgifterna som du har lämnat enligt ovan. Men givet att det är den tjänande fastighetens ägare är det mot denne som du ska rikta eventuella ersättningsanspråk.
Sammanfattning och ytterligare rådgivning
Mot bakgrund av ovanstående kan följande konstateras. Dina grannar ska visa dig och din fastighet skälig hänsyn, vilket är en lagstadgad skyldighet. När så inte sker och skada uppkommer kan såväl förelägganden som skadeståndsskyldighet aktualiseras. Huruvida du är berättigad till ersättning i det här fallet är naturligtvis svårt för mig att avgöra och närmare kommentera. Men givet det lilla jag i nuläget vet så finns det trots allt saker som pekar på att du eventuellt skulle kunna nå framgång med ett skadeståndsanspråk. Men det förutsätter att orsakssambandet mellan dina grannars handlade och de uppkomna skadorna utreds ordentligt innan någonting kan sägas med säkerhet. Förevarande ärendebeskrivning är dock ganska knapphändig och mer ingående kunskaper om de faktiska omständigheterna hade varit behövligt.
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Byrån kan bistå er med upprättande av kravbrev, agera ombud under eventuella förlikningsförhandlingar liksom inför och under en kommande domstolsprocess. Om en sådan skulle bli aktuell vill säga. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
