Återvinning av betalning av skuld
Hej,
Jag hade ett Aktiebolag som varit verksamt från 2013. Under augusti 2018 tog min far över, företaget har efter det varit tvunget att gå i konkurs på grund av brist på arbete. Under de första åren har jag som aktieägare lånat pengar till företaget, totalt 133 000 kr. Under 2017-2108 har företaget återbetalat 124 000 kr utav denna skuld. Nu vill Konkursboet att utbetalningarna ska återföras till konkursboet enligt återvinningsreglerna i 4 kap. konkurslagen.
Bolaget har varit insolvent sedan 2014 och konkursboet argumenterar för att jag borde känt till detta, dock vill jag hävda att återbetalningen av skulden till mig som aktieägare inte har gynnat mig på ett otillbörligt sätt framför andra gäldenärer dvs. vi har betalat fakturor i tid under denna period. amorteringen avslutades innan hela lånat återlämnats, så fort intäkterna inte var tillräckliga för att amortera lånet.
Jag anser att konkursboet inte uppfyller samtliga rekvisit i 4:5 i konkurslagen är uppfyllda.
Anser ni att det är värt att bestrida konkursboets krav?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!
Inledning
Jag tolkar din fråga som att lånet du lämnat till aktiebolaget är lämnat på marknadsmässiga villkor. Din fråga aktualiserar huvudsakligen konkurslagen (KL).
Utredning
Återvinning av betydelse för det nu aktuella fallet regleras i 4 kap. 5 och 10 §§ KL. Det är inledningsvis värt att notera att 5 § har ett mycket brett tillämpningsområde som överlappar med exempelvis 10 § men att kraven för tillämpning är högre genom att lagstiftaren inkluderat ett otillbörlighetsrekvisit, ett ondtrosrekvisit och ett insolvensrekvisit. Eftersom 10 § är mer specialiserad ska den enligt min uppfattning tillämpas i första hand. Skulle 10 § inte vara tillämplig kan 5 § prövas. Det är värt att betona att det är mycket komplicerat att tillämpa dessa två paragrafer. På grund av detta kommer jag i de följande två styckena förenklat ge en generell förklaring av bestämmelserna genom att infoga lagtexten kursiverad, strukturera den mer pedagogiskt och i parenteser ge förklaringar till nyckelbegrepp. Om du uppfattar detta som svårgripbart rekommenderar jag att du i första hand läser det tredje stycket nedan där jag förklarar min bedömning av ditt fall på ett mer sammanfattande sätt.
Innebörden av 10 § är att en betalning av en skuld som har skett:
1. senare än tre månader före fristdagen (se 4 kap. 2 § KL. Om borgenären var en närstående till gäldenären enligt definitionen i 4 kap. 3 § KL gäller istället en tidsfrist på två år.) och som gjorts
2. med annat än sedvanliga betalningsmedel (denna bedömning är såsom jag uppfattar det inte relevant i det nu aktuella fallet).
3. i förtid (det vill säga innan den normala av parterna avtalade förfallodagen),
4. eller med belopp som avsevärt försämrat gäldenärens ekonomiska ställning (enligt fallet NJA 2008 s. 1208 avses med detta betalning som avser mer än 10 % av gäldenärens bruttotillgångar som riktmärke, räknat utifrån betalningstillfället. Om flera betalningar till samme borgenär har gjorts, som i det nu aktuella fallet, ska de räknas samman. An fallet NJA 1981 s. 759 följer att hänsyn ska inte tas till antalet borgenärer eller arten eller storleken på de olika fordringarna, utan till betalningens verkan för borgenärskollektivet.)
5. ska gå åter, om den inte ändå kan anses ordinär (detta avgörs genom en helhetsbedömning och tillämpas inte i fall då punkterna 2-3 ovan tillämpas).
6. Enligt förarbetena krävs avslutningsvis att betalningen varit till nackdel för borgenärerna, precis som 4 kap. 5 § KL kräver.
Innebörden av 4 kap. 5 § KL är att:
1. en rättshandling som otillbörligt (otillbörlighet kan innebära exempelvis att betalningen avsåg betydande belopp, skedde kort före konkursutbrottet, att medkontrahentens onda tro var särskilt graverande, att transaktionen skedde mellan närstående (något som följer av fallet NJA 1983 s. 737) eller att transaktionen i övrigt var av extraordinär karaktär.)
2. gynnat viss borgenär framför andra/undandragit borgenärerna egendom/ökat gäldenärs skuld (detta innebär i praktiken att betalningen ska ha varit till nackdel för borgenärerna)
3. återvinns om gäldenären var insolvent eller blev det av rättshandlingen ensam eller kombinerad med andra omständigheter (även indirekt skada omfattas alltså, vilket innebär att skadan inte behöver uppkomma direkt genom rättshandlingen ensam)
4. samt motparten kände till/borde känt till gäldenärens insolvens och det som gjorde handlingen otillbörlig (insiktskravet avser objektiva omständigheter).
Det är också relevant att notera att 2 st. innebär att närstående enligt 4 kap. 3 § KL presumeras ha varit i ond tro.
Redogörelsen ovan illustrerar tydligt att båda de relevanta paragraferna innehåller många olika bedömningar som inte sällan är svåra att göra antingen på grund av att bedömningen i sig är komplex eller på grund av att det kräver tillgång till detaljerad information om det relevanta fallet. På grund av detta kan jag inte besvara din fråga med någon säkerhet utan tillgång till ingående information om ditt enskilda fall. Jag ska dock, trots detta, försöka göra en preliminär bedömning av ditt fall utifrån det jag vet.
Enligt min uppfattning är du att betrakta som närstående till ditt bolag enligt 4 kap. 3 § 2 st. KL. Detta innebär att amorteringarna sannolikt skett inom den enligt 4 kap. 10 § KL relevanta tidsrymden. Det framgår inte av din fråga att betalningar skulle skett med osedvanliga betalningsmedel, så det kvarvarande alternativet är att de skulle ha försämrat bolagets ekonomiska ställning. Detta kan jag inte bedöma utan insikt i bolagets ekonomi. Inte heller punkt 5 i redogörelsen av 10 § ovan kan jag ta ställning till då det är en bedömning som till sin natur kräver tillgång till detaljerade omständigheter och förutsätter ingående studier av relevant praxis. Om betalningen i ditt fall varit till nackdel för borgenärerna eller ej är svårt att bedöma utan närmare insikt i ditt fall. Typiskt sett torde inte betalning av en fordran enligt överenskommelsen med borgenären vara det enligt min uppfattning. Det är kort sagt mycket oklart om bestämmelsen är tillämplig i ditt fall. Detsamma kan i princip sägas om 4 kap. 5 § KL. Otillbörlighetsrekvisitet kan möjligen anses uppfyllt på grund av ditt närståendeförhållande med bolaget. Som berörts ovan kommer du som borgenär även antas ha varit i ond tro på grund av detta förhållande. De övriga rekvisiten kräver insyn i omständigheterna i fallet för att bedömas med någon tillförlitlighet.
Handlingsplan
Min rekommendation till dig, då de relevanta reglerna är komplexa och en tillämpning förutsätter närmare insikt i det enskilda fallet, är att överväga att kontakta en yrkesverksam jurist för en djupare utredning. Detta är en tjänst som Lawline tillhandahåller, se länken nedan. Det är dock värt att notera att en närmare utredning innebär en viss kostnad och mycket väl kan leda till slutsatsen att återvinning bör ske. Du bör därför enligt min uppfattning noggrant överväga hur stor betydelse saken har för dig i förhållande till den kostnad en utredning skulle innebära innan du bestämmer dig.
Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!
Med vänlig hälsning
