Åtalsunderlåtelse och förundersökningsbegränsning

2020-02-25 i Förundersökning
FRÅGA
Hej! Jag skulle gärna vilja få förklarat noggrant vad åtalsunderlåtelse och förundersökningsbegränsning innebär och hur det används. Även sambandet mellan dessa två. Tack på förhand
SVAR

Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline!

Åtalsunderlåtelse och förundersökningsbegränsning är två undantag från åklagarens åtalsplikt. Åtalsplikten innebär att åklagaren måste väcka åtal om det finns tillräckliga bevis för att ett brott har begåtts och att det går att bevisa vem som har begått det. Att åklagaren har möjlighet till dessa undantag i vissa fall betyder inte att den som begår brott slipper straff.

Åtalsunderlåtelse
Åtalsunderlåtelse innebär att det varken blir åtal eller rättegång. Det betyder dock inte att brottet inte utreds. En förutsättning för att åtalsunderlåtelse ska vara möjligt är att det står klart att ett brott har begåtts, oftast därför att den misstänkta personen har erkänt brottet. Verkan av en åtalsunderlåtelse är densamma som en dom och brottet antecknas i belastningsregistret. Vid en åtalsunderlåtelse finns det alltså samma underlag som vid ett beslut om åtal.

Reglerna om åtalsunderlåtelse hittas i rättegångsbalken (20 kap. 7 § RB). En åklagare får besluta att underlåta åtal för brott (åtalsunderlåtelse) under förutsättning att något väsentligt allmänt (intresse för samhällets räkning) eller enskilt (till exempel ärekränkningsbrott) intresse inte åsidosätts. Ytterligare förutsättningarna för att en åtalsunderlåtelse ska bli aktuell är följande:

"1. om det kan antas att brottet inte skulle föranleda annan påföljd än böter,
2. om det kan antas att påföljden skulle bli villkorlig dom och det finns särskilda skäl för åtalsunderlåtelse,
3. om den misstänkte begått annat brott och det utöver påföljden för detta brott inte krävs påföljd med anledning av det föreliggande brottet, eller
4. om psykiatrisk vård eller insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade till stånd.

Åtal får underlåtas i andra fall än som nämns i första stycket, om det av särskilda skäl är uppenbart att det inte krävs någon påföljd för att avhålla den misstänkte från vidare brottslighet och att det med hänsyn till omständigheterna inte heller krävs av andra skäl att åtal väcks."

Förundersökningsbegränsning
Förundersökningsbegränsning innebär att man begränsar en brottsutredning till att endast omfatta de mest huvudsakliga delarna, eller att vissa brott inte alls utreds. Förundersökningsbegränsning är ett sätt att effektivisera brottshandläggning, framförallt när det gäller brott som begåtts av brottsaktiva personer.

Även reglerna om förundersökningsbegränsning finns i rättegångsbalken (23 kap. 4 a § RB). Bestämmelsen stadgar att en förundersökning får läggas ned:

"1. om fortsatt utredning skulle kräva kostnader som inte står i rimligt förhållande till sakens betydelse och det dessutom kan antas att brottets straffvärde inte överstiger fängelse i tre månader, eller
2. om det kan antas att åtal för brottet inte skulle komma att ske till följd av bestämmelser om åtalsunderlåtelse i 20 kap. eller om särskild åtalsprövning samt något väsentligt allmänt eller enskilt intresse inte åsidosätts genom att förundersökningen läggs ned.

Om det finns förutsättningar för att lägga ned en förundersökning enligt första stycket redan innan en sådan har inletts, får det beslutas att förundersökning inte skall inledas.

Beslut enligt denna paragraf att lägga ned en förundersökning meddelas av den åklagare som leder förundersökningen om det kan antas att åtal för brottet inte skulle komma att ske till följd av bestämmelserna om åtalsunderlåtelse i 20 kap. 7 § första stycket eller om särskild åtalsprövning. Detsamma gäller beslut att inte inleda förundersökning i motsvarande fall. Om förundersökningen leds av Polismyndigheten beslutar undersökningsledaren i dessa frågor. Övriga beslut enligt denna paragraf meddelas av åklagare."

Bestämmelsen motiveras ur en processekonomisk synpunkt och innebär alltså att en förundersökning får läggas ned av resursskäl.

Sedan den 1 januari 2013 har även polismyndigheten behörighet att i vissa fall besluta om förundersökningsbegränsning inom ramen för sitt förundersökningsledarskap. Polismyndighetens behörighet kan utläsas av bestämmelsen.

Sambandet mellan undantagen från åklagarens åtalsplikt?
I första styckets första punkt i bestämmelsen om förundersökningsbegränsning framgår det att förundersökningen får läggas ned om kostnaderna för förundersökningen inte står i rimligt förhållande till det som ska prövas, och att straffvärdet inte överstiger fängelse i tre månader. Denna regel kallas disproportionsfall och är inte kopplat till åtalsunderlåtelse.

Andra punkten i samma stycke och bestämmelse stadgar däremot att förundersökningen får läggas ned om det kan antas att åtal för brottet inte skulle komma att ske till följd av bestämmelser om åtalsunderlåtelse…

Sambandet mellan en förundersökningsbegränsning och åtalsunderlåtelse enligt bestämmelsen är alltså att en förundersökningsbegränsning får göras om åtal inte ska väckas enligt bestämmelserna om åtalsunderlåtelse. Därutöver är det fortfarande krav att något väsentligt allmänt eller enskilt intresse inte åsidosätts genom att förundersökningen läggs ned. Bestämmelsen om förundersökningsbegränsning omfattar alla de vanliga fall där förundersökningsledaren (åklagare eller Polismyndigheten) bedömer att den misstänkte skulle meddelas åtalsunderlåtelse för brottet om det blev utrett.

En anledning till varför förundersökningsbegränsningen används kan vara att en och samma person är misstänkt för många brott och straffet inte skulle påverkas om ännu ett utreds. En annan vanlig anledning för både förundersökningsbegränsning och åtalsunderlåtelse är att personen nyligen har dömts för annan brottslighet och att det nya brottet inte skulle innebära strängare straff. Åtalsunderlåtelse är också vanligt för ungdomar under 18 år, men det kallas dock numera inte för åtalsunderlåtelse utan straffvarning (tillämplig lag blir i sådana fall lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL) och gäller före bestämmelserna om åtalsunderlåtelse i RB).

Gemensamt för bestämmelserna om åtalsunderlåtelse och förundersökningsbegränsning är att syftet med bestämmelserna är processekonomiska. Resurserna ska alltså användas så effektivt som möjligt, i första hand till att utreda och lagföra andra brott.

För mer information
- Polismyndighetens tillämpning av regler om nedläggning av förundersökning och förundersökningsbegränsning, Tillsynsrapport 2018:3
- https://www.aklagare.se/om_rattsprocessen/fran-brott-till-atal/atalsbeslutet/atalsunderlatelse-och-forundersokningsbegransning/

Jag hoppas att du fick din fråga noggrant besvarad. Har du fler frågor kan du ställa dem här.

Vänligen,

Egzon Kalludra
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Förundersökning (461)
2020-09-20 misstänkt för narkotikabrott, vad får polisen göra?
2020-09-18 Slutdelgivning - Vad innebär det?
2020-09-16 Kallelse till förhör, vittne eller brottsmisstänkt?
2020-09-14 Vem kan polisanmäla ett brott och hur ser processen ut?

Alla besvarade frågor (84217)