Arvskifte då makar enbart har särkullbarn

FRÅGA
Gift par med enbart särkullbarn på bägge sidor, samt äktenskapsförord där bägges egendom är enskild.Make A går bort och genom testamente får make B 100000 kronor.Blir det frågan om efterarv då make B dör. Får make A s särkullbarn procent av make Bs totala förmögenhet och enskilda egendom?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Sammanfattning och slutsats

A:s särkullsbarn har rätt att få ut sin arvslott direkt vid A:s död med undantag för de 100 000 kronor som A har testamenterat bort till B. Skulle dock det som A testamenterat bort inskränka på särkullsbarnens laglott (halva arvslotten) har särkullsbarnen rätt att jämka testamentet för att få ut sin laglott. Särkullsbarnen har inte någon annan rätt eller efterarvsrätt till det som B får genom testamentet utan dessa pengar erhåller B med full äganderätt. Det som kan vara viktigt för den efterlevande maken (B) att veta är att den efterlevande maken är garanterad ett minimum på fyra basbelopp, Ärvdabalken 3 kap. 1 § 2 st. Detta innebär att om B:s enskilda egendom tillsammans med det som B får genom testamentet tillsammans inte skulle uppgå till fyra basbelopp, har den efterlevande maken rätt, så långt kvarlåtenskapen räcker, att få ut så mycket av den avlidne makens kvarlåtenskap att denne har egendom som motsvarar beloppet. (Prisbasbeloppet för 2015 är 44 500 kronor, fyra prisbasbelopp motsvarar därmed 178 000 kronor).

En utvecklad förklaring

Egendomsslag och bodelning

När ett äktenskap upplöses genom att den ena maken dör så skall en bodelning göras, Äktenskapsbalken 9 kap. 1 § 1 st. Syftet med bodelningen är att fördela makarnas giftorättsgods mellan dem, Äktenskapsbalken 10 kap. 1 §. All egendom som inte är enskild utgör giftorättsgods, Äktenskapsbalken 7 kap 1 §. Egendom kan göras enskild genom att makarna exempelvis skriver ett äktenskapsförord, Äktenskapsbalken 7 kap. 2 §.

I ditt fall finns ett äktenskapsförord som gör all egendom enskild, alltså finns det inget giftorättsgods att fördela mellan makarna. Eftersom båda makarna enbart har enskild egendom behöver inte någon bodelning genomföras. A:s enskilda egendom utgör dennes så kallade kvarlåtenskap som skall fördelas mellan den dödes arvingar och testamentstagare genom arvskifte. Denna fördelning sker enligt reglerna i Ärvdabalken om inte den avlidne skrivit ett testamente.

Kvarlåtenskapen som fördelas efter den legala arvsordningen

Kvarlåtenskapen skall enligt den legala arvsordningen först fördelas på den dödes avkomlingar (bröstarvingar), alltså den dödes barn, barnbarn och barnbarnsbarn, Ärvdabalken 2 kap. 1 §. Bröstarvingarna erhåller en lika stor lott av arvet, vilket kallas bröstarvingarnas arvslott. I det fallet makarna skulle ha gemensamma barn ärver den efterlevande maken dem med försteg, vilket utgör ett så kallat makesarv, vilket innebär att barnens arv skjuts upp och att de inte får något förrän den efterlevande maken dör. Makesarvet omfattar dock inte den arvslott som tillkommer den dödes eventuella särkullsbarn utan de har rätt att få ut sitt arv direkt vid den döde makens arvskifte, Ärvdabalken 3 kap. 1 §.

I ditt fall där A och B enbart har särkullsbarn kommer inte B ta makesarv efter A utan hela arvet, förutom de 100 000 kronor som A har testamenterat bort till B, skall tillfalla A:s särkullsbarn, Ärvdabalken 2 kap. 1 §. Särkullbarnen kan dock avstå från denna rätt att få ut sin arvslott till förmån för den efterlevande maken, men då blir A:s särkullsbarn arvsberättigade till en andel vid den efterlevande makens bortgång, Ärvdabalken 3 kap. 9 §. Den del av egendomen som den efterlevande maken skulle erhålla vid denna typ av arvsavstående får inte den efterlevande maken förfoga över genom testamente. Vid den efterlevande makens död har i sådana fall särkullbarnen rätt att få ut samma andel i den efterlevande makens bo, Ärvdabalken 3 kap. 2 § 3 st.

Kvarlåtenskapen som tillfaller den efterlevande maken genom arv

Särkullsbarnens rätt till arvslott omfattas inte av den egendom som den döde har förfogat över genom testamente. Det som tillfaller en efterlevande make genom testamente har inte den dödes särkullsbarn någon efterarvsrätt i såvida denna inte skulle inskränka på särkullsbarnens laglotter. Särkullsbarnen har alltid rätt att erhålla sin laglott, vilket utgör halva arvslotten, Ärvdabalken 7 kap. 1 §. Skulle det som testamentet ger den efterlevande maken inskränka på särkullsbarnens laglott kan dessa jämka testamentet för att de ska få ut den laglott som de har rätt till, Ärvdabalken 7 kap. 3 §. Skulle inte testamentet inskränka på särkullsbarnen laglott så har särkullsbarnen inte någon efterarvsrätt i det som tillfaller den efterlevande maken genom testamentet utan detta ärver B med äganderätt, vilket medför att denne kan förfoga över sin egendom genom testamente.

Hoppas du fick svar på din fråga!

Vänligen

Kristina Svensson
Fick du svar på din fråga?
Kommentarer:
Om testamente inte finns men make B ärver enligt basbeloppsregeln. Blir det då aktuellt med efter arv. Och räknas andelen i hela B s enskilda egendom.?
2015-09-27 08:36
Om B ärver enligt basbeloppsregeln och detta innebär att A:s barn/särkullbarn inte får ut hela sin arvslott vid A:s död så har de rätt till efterarv efter B. Man räknar in den efterlevande makens enskilda egendom när man skall beräkna den andel som efterarvet utgör i den efterlevande makens bo men efterarvsrätten omfattar aldrig enskild egendom.
2015-09-30 18:08
Kommentera
Relaterat innehåll