Arvregler om boende i Frankrike

2018-10-14 i Arvsskifte
FRÅGA
HejVi, C och B, bor och är skrivna i Frankrike. Och har gjort två likalydande testamenten."Jag, (namn + personnummer), svensk medborgare, boende på (adress), Frankrike, förklarar härmed att det är min yttersta vilja att svensk arvsrätt skall tillämpas efter mitt frånfälle."Nu börjar vi fundera på hur våra sparpengar ska fördelas vid vår död.Vi har en gemensam son, A. B har också en dotter, i ett tidigare äktenskap.C vill inte att Y ska ärva något från henne, utan allt ska gå till A och B.Ska vi flytta sparpengarna, som nu finns i fransk bank, på ett gemensamt konto, till våra svenska banker? Vad säger arvslagarna och hur skriver vi? HälsningarC&B
SVAR

Hej och tack för er fråga till Lawline!

Anledningen till att jag tagit bort namn och personliga uppgifter och svarar på frågan här istället för på mail är för att en av tankarna med Lawline är att man ska kunna söka bland redan besvarade frågor och på så vis få hjälp.

Vidare tolkar jag det som att ni är gifta och att ni har ett gemensamt barn och B har en dotter från tidigare äktenskap.

Hur gör man svensk arvsrätt tillämplig?

Huvudregeln inom EU är idag att de arvsregler i de landet man bor i blir tillämpliga. Emellertid kan man, precis som ni gjort, skriva i sitt testamente att arvsreglerna i det land man är medborgare i ska gälla istället.

Hur kommer arvet fördelas efter er enligt svenska arvsregler

En bodelning sker innan arvskiftet (23 kap. 1 § Ärvdabalk). För detta får frågan om enskild egendom betydelse. Enskild egendom är sådant som enligt äktenskapsförord, testamente, gåva ska utgöra enskild egendom, i princip allt annat utgör giftorättsgods som ska vara med i bodelningen. Här kan ni läsa mer om bodelning.

B: Då B har ett barn från ett tidigare äktenskap så har denne rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap. 1 § första stycket Ärvdabalk). Denne har rätt till hälften av arvslotten (som är 1/2 eftersom B har två barn). Man kan alltså testamentera bort hälften av arvslotten till sina arvingar men inte hela. Alltså har dottern rätt till minst 1/4 av kvarlåtenskapen (7 kap. 1 § Ärvdabalk). Resten kommer enligt arvsreglerna gå till den efterlevande maken C. Den kvotdel som detta utgör kommer senare användas för att räkna ut vad sonen A har rätt att få i efterarv (3 kap. 2 § Ärvdabalk)

Om det till exempel rör sig om en miljon och C vid det tillfället (med den miljonen hon får i arv inräknat) har en förmögenhetsmassa på 4 miljoner, utgör kvotdelen 25 %. När sonen A vid ett senare tillfälle ska få ut sitt arv efter B så ska det alltså utgöra 25 % av den förmögenhetsmassa C har då.

C: Då C inte har några särkullebarn kommer det gå till på samma sätt som för B, med skillnaden att inget kommer gå till något särkullebarn först.

Spelar det någon roll om pengarna finns på fransk eller svensk bank?

Nej.

Sammanfattning

Ni kan göra precis så som ni tänkt skriva i testamentet för att göra svenska arvsregler tillämpliga. Dottern till B har rätt till minst hälften av arvslotten (dvs 1/4 då B har två barn). Dottern till B ärver inget av C.

Om ni inte föreskriver något särskilt om hur medlen ska fördelas kommer kvarlåtenskapen först att gå till den efterlevande maken, och detta kommer att utgöra en kvotdel av den efterlevande makens förmögenhetsmassa. Denna kvotdel kommer sedan arvingar som inte fått ut sitt arv få ut från den efterlevande maken vid dennes frånfälle. Kvotdelen är viktig för det fall att man t. ex gifter om sig och skaffar nya barn.

Emil Duberg
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll