Bodelning och arv
Hej!
Min mor förlorade tyvärr sin man nyligen.
Dem har inga gemensamma barn men han har en dotter sen ett tidigare äktenskap. Vad vi vet så har han inte skrivit något testamente, och vet att inget äktenskapsförord har skrivits. Jag undrar nu lite inför bouppdelning som ska ske. Hur fördelas allt? Han stod på huset och ägde en bil. Han hade lån på både huset och bilen. Då dem var gifta, äger då hon hälften av allt och hans hälft delas mellan mor och hans dotter? Eller ska allt delas 50/50 mellan dem? Vet att skilsmässan med hans ex var jobbig och han fick ta ett lån för att lösa ut henne och tror även hans dotter fick något... är det något man ska ta med?
Tack på förhand!
Med vänliga hälsningar
Lawline svarar
Hej,
Tack för att Du vänder dig till oss på Lawline med din fråga,
Först och främst gällande bodelningen vid dödsfall regleras detta i Äktenskapsbalken (ÄktB).
När en make avlider så ska först en bodelning göras mellan makarna och huvudregeln är att makarnas giftorättsgods ska läggas samman och delas på hälften mellan den efterlevande och den avlidne (9 kap 1§ och 10 kap 1§ ÄktB). Vad som klassa som giftorättsgods regleras i 7 kap ÄktB. - I ert fall så ska således huset, bilen och dess skulder läggas samman och därefter delas mellan din mor och hennes avlidne man. Låt säga följande exempel:
Huset är värt 100tkr
Skuld på huset på 10tkr
Bilen är värd 50tkr
Skuld på bilen på 10tkr
Totalt finns egendom till ett värde av 150tkr och skulder till ett värde av 20tkr vilket ger ett totalt värde av: 130tkr.
Bodelningen blir följande:
Din mor får således: 50tkr (hälften av värdet på huset) - 5tkr (hälften av skulden på huset) + 25tkr (hälften av värdet på bilen) - 5tkr (hälften av skulden på bilen) = 65tkr
Din mor har således rätt till 65tkr vid bodelningen, likaså har hennes avlidne mans dödsbo rätt till 65tkr.
Hans dotter sedan tidigare äktenskap är ett s.k. särkullbarn.
Enligt svensk rätt så är det din mors mans bröstarvinge/barn som ärver i första hand enligt 2 kap 1 § Ärvdabalken (ÄB). Om din mors make således bara har ett barn, inga gemensamma, och det inte finns något testamente så ärver detta barn hela kvarlåtenskapen på 65tkr. En arvinges del i kvarlåtenskapen kallas arvslott, i det här fallet är alltså särkullbarnets arvslott 65tkr.
Dock: Det finns en regel som fungerar som ett skyddsnät för din mor - den s.k. basbeloppsregeln.
När det gäller ”basbeloppsregeln” - 3 kap. 1 § 2st. ÄB - medför denna ett slags skyddsnät för den efterlevande maken. Basbeloppsregeln innebär att din mor, så långt kvarlåtenskapen räcker, alltid har rätt att få egendom ur kvarlåtenskapen till så stort värde att egendomen, tillsammans med den egendom som din mor fick vid bodelningen, eller som utgör makens enskilda egendom, motsvarar 4 gånger det gällande prisbasbeloppet. Detta gäller även gentemot ett särkullbarn. Den efterlevande maken har alltså förtur på detta belopp. - Idag är prisbasbeloppet 44 300kr vilket innebär att din mor har rätt till egendom till ett värde av 44 300kr x 4 = 177 200kr innan hennes makes dotter har rätt att få ut sin arvslott!
Att hans dotter sen tidigare har fått något spelar i sig inte så stor roll, då det inte finns fler som har rätt till arv.
Slutligen: Din mor har således rätt att få ut egendom till ett belopp av 177 200kr, inräknat den summa hon får vid bodelningen, innan hennes makes dotter har rätt att få ut sin arvslott.
Om din mor således får ut 177 200kr eller mer genom bodelningen, kommer din mors makes dotter ärva den avlidnes del av bodelningen. Hans hälft delas således inte mellan mor och dotter utan endast dottern får arv. Däremot har som sagt din mor rätt till hälften av egendomen vid bodelningen! Hoppas att mitt svar inte var alltför komplicerat!
Jag hoppas att du har fått svar på din fråga annars är du varmt välkommen att kontakta oss på tfn: 08-533 300 04 (Öppettider: Måndag till onsdag kl. 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se.
Jag önskar dig en fortsatt trevlig dag och ett stort lycka till med ditt ärende,
Mvh,
