Arvinges ansvar för förvaltning av dödsbo
Hej,
Min ena förälder har avlidit och vi har inte haft någon kontakt sedan mina föräldrar skildes för snart 50 år sedan.
Det finns inga andra arvingar utöver mig och mitt syskon, nu har vi blivit kontaktade och ombedda att hantera dödsboet, dvs ordna begravning, säga upp och tömma lägenhet etc.
Vi är inte intresserade av att sköta detta, vi har ingen band till vår förälder och för oss känns detta som en helt okänd person.
Har vi några skyldigheter att göra det?
Vad skulle hända om vi helt enkelt inte agerar i denna frågan?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Arvingars ansvar för förvaltningen av dödsboet
Precis som du anger är utgångspunkten att arvingar blir dödsbodelägare när arvlåtaren går bort (18 kap. 1 § Ärvdabalken, ÄB). Eftersom du och ditt syskon är de enda kvarvarande arvingarna blir ni också de enda dödsbodelägarna. Det innebär att det är ni i egenskap av dödsbodelägare som har ansvar för att förvalta den avlidnes kvarlåtenskap, ordna begravning med mera. Som dödsbodelägare kan man även blir ersättningsskyldig om man av uppsåt eller oaktsamhet tillfogar någon annan skada genom förvaltningen av dödsboet (18 kap. 6 § ÄB). Det skulle därför tänkas vara möjligt att total vägran att ta hand om ett dödsbo som man är dödsbodelägare i, kan leda till skadeståndsansvar om man genom sin bristande förvaltning av dödsboet tillfogar någon annan skada. Detta eftersom man som dödsbodelägare har ansvar för förvaltningen av den avlidnes skulder och tillgångar.
Ansök om boutredningsman om ni ej vill förvalta dödsboet
Känner du och ditt skyskon dock att ni inte vill ta hand om förvaltningen av dödsboet, finns det alltid möjlighet att vid tingsrätten ansöka om att en boutredningsman istället ska ha hand om förvaltningen av kvarlåtenskapen. Det är dödsbodelägarna, det vill säga du och ditt syskon, som gör ansökan om att rätten ska förordna om en boutredningsman (19 kap. 1 § ÄB). Har inte en bouppteckning gjorts, ska uppgifter dödsbodelägarna och er respektive hemvist anges i ansökan (19 kap. 2 § ÄB).
Det kan även vara bra att veta att tingsrätten tar ut en avgift om 900 kr vid en ansökan om boutredningsman.
Vidare är det så att om inte boutredningsmannen kan få ersättning för sitt arbete från de medel som finns kvar i dödsboet, är det ni som sökt om boutredningsman som solidariskt ansvarar för att betala boutredningsmannens ersättning (19 kap. 19 § andra stycket).
Sammanfattningsvis blir mitt råd till dig att det i ditt fall nog är bäst att ansöka hos tingsrätten om en boutredningsman, om det inte är så att ni vet med er att det inte finns tillgångar nog i dödsboet för att täcka boutredarens ersättning.
Hoppas du fick svar på dina frågor!
Med vänliga hälsningar
