Ärver makar varandra om det finns både särkullbarn och gemensamma barn?
Vi är gifta sedan 1981 och då upprättades ett äktenskapsförord pga makens konkurs av ett företag. Jag, makan, hade då 4 barn sedan tidigare och sedan vi fick ett gemensamt barn.
Vad händer med tillgångarna om någon av oss dör? Får makan ärva maken? Eller om makan dör, får maken ärva då?
Vi skulle kanske behöva skriva ett nytt äktenskapsförord nu? Vad är riktigt i vår situation?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Vem som ärver när någon avlider regleras i ärvdabalken (ÄB). Huvudregeln är att den avlidnes barn, alltså dennes bröstarvingar, ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Dock har även en efterlevande make arvsrätt (3 kap. 1 § ÄB).
Hur ska ett arv fördelas?
Då en person som är gift avlider ska, innan arvet fördelas, en bodelning göras mellan den avlidnes dödsbo och den efterlevande maken. Hur bodelningar går till regleras i äktenskapsbalken. Eftersom din fråga inte gäller en bodelning kommer jag inte gå mer in på det i mitt svar, men om du är nyfiken på det är du välkommen att ställa en till fråga. Som jag skrev ovan är huvudregeln att den avlidnes bröstarvingar ska ärva. Dessa ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Den del varje bröstarvinge har rätt till enligt detta kallas arvslott.
Vad gäller för efterlevande makes arvsrätt?
Om den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit. Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något. Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2019 är ett prisbasbelopp 46 500 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.
Vad gör ett äktenskapsförord?
Ett äktenskapsförord är ett avtal mellan makar om vilken egendom som ska vara giftorättsgods och vilken egendom som ska vara enskild egendom. Detta regleras i äktenskapsbalken. Ett äktenskapsförord påverkar endast hur egendom ska fördelas i en bodelning, och inte vem som ska ärva. För att förordna om vem som ska ärva ens kvarlåtenskap måste man upprätta ett testamente (9 kap. 1 § ÄB).
Vad gäller i er situation?
Situationen kommer se lite olika ut beroende på om det är du eller din make som avlider. Jag har utgått ifrån att din make inte har några andra barn än ert gemensamma, eftersom du inte skrivit något om det. Som jag skrivit ovan påverkar ett äktenskapsförord endast bodelningen och inte arvsfördelningen.
Om du avlider kommer din egendom att fördelas mellan dina fem barn. Dina fyra barn som inte är din makes barn kommer ha rätt att få ut sina arv direkt. Ditt och din makes gemensamma barn kommer dock att få vänta på sin del, och din make kommer därför ärva det med fri förfoganderätt. Detta innebär att han kan använda egendomen som han önskar, men han kan inte testamentera bort den. När även din make avlider kommer ert gemensamma barn få ut sitt arv efter er båda.
Om din make avlider kommer du ärva hela hans kvarlåtenskap. Detta eftersom hans enda bröstarvinge är ert gemensamma barn, som får vänta på sitt arv tills även du avlidit.
Vad kan ni göra för att ändra detta?
Om detta inte är de resultat ni önskar har ni möjligheten att upprätta ett så kallat inbördes testamente. Då kan ni gemensamt skriva ett testamente där ni skriver att om den ena maken avlider ska den andra maken ärva all kvarlåtenskap med fri förfoganderätt, och att kvarlåtenskapen när båda avlidits ska fördelas enligt lag. Detta skulle inte göra någon skillnad om din make avlider. Men om du skulle avlida först skulle det innebära att din make skulle ärva all din kvarlåtenskap, och att dina särkullbarn får vänta tills även din make avlider.
Det som kan hända om ni upprättar ett sådant testamente är att dina särkullbarn kan begära att jämka det om du avlider först (7 kap. 3 § ÄB). Då har de rätt att direkt få ut sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Resterande del kommer tillfalla din make. Om särkullbarnen inte jämkar testamentet får din make allt och de får som sagt sin del då även han avlidit.
Om ni känner att ni behöver hjälp med att upprätta ett testamente är ni välkomna att boka en tid hos en av våra jurister. Det kan ni göra på https://lawline.se/boka.
Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,
