Arbetsgivare håller inne lönen
Hej min son jobbade på ett företag när han sa upp sig så höll dom inne 8000:-
För att att bilen var trasig det var en firmabil och den var trasig när han fick den är detta korekt
gjort av dom kan dom göra så här. dom har heller inte raporterat hans lärlings tid på två år som det borde ha gjor.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag kommer i mitt svar utgå från att bilen var skadad redan innan din son använde den för sitt arbete, dvs att skadan inte beror på handling sin son har orsakat. Jag kommer också, i mitt svar endast redogöra för vad lagen och vissa rättsfall säger angående rättsläget. Däremot vill jag uppmärksamma att finns det risk för avtal och kollektivavtal att ändra på förutsättningarna. Jag råder er därför att titta i dessa, om sådana finns och är gällande.
Även om det vore så att din son orsakat skadorna på bilen är det sannolikt att han ändå inte skulle vara ersättningsskyldig. Detta enligt reglerna om principalansvar i 3 kap 1 § skadeståndslagen (SkL). Vad som sägs där är att skador som orsakas genom fel och försummelse av anställd ska ersättas av arbetsgivaren, såvida det inte föreligger synnerliga skäl som talar emot det (4 kap 1 § SkL). Det är sällan som synnerliga skäl föreligger, särskilt om skadorna har uppkommit genom enkel vårdslöshet och framförallt om det uppkommit genom olycka.
Det är därför, enligt huvudregeln, sannolikt att din son inte skulle vara ersättningsskyldig även om skadorna hade orsakats av honom.
Rätten att kvitta lön med motfordran
För att arbetsgivaren ska få dra av lön som en kvittning av den skuld som din son påstås ha, måste det vara fråga om en klar och förfallen fordran och din son måste som utgångspunkt medge kvittningen enligt 2 och 3 §§ lag om arbetsgivarens kvittningsrätt (hädanefter kvittningslagen).
För det första talar mycket för att det inte är en klar fordran. Detta eftersom din son inte orsakat skadan.
Även om fordran vore klar och förfallen får inte högre belopp tas ut än vad som behövs för att arbetstagaren och dennes eventuella familj ska kunna försörja sig (4 § kvittningslagen). Innan kvittning får göras måste alltså lön fortfarande ges så att det täcker arbetstagarens kostnader för existensminimum, boendekostnader, resekostnad och eventuella avbetalningskostnader. Att kvittera 8 000 av din sons lön skulle alltså kunna vara ett för högt belopp att få kvittera vid ett och samma tillfälle.
Vidare måste arbetsgivaren inhämta kronofogdemyndighetens utlåtande om hur stor del av lönen som ska anses vara skyddad mot kvittning (6 § kvittningslagen).
Bryter arbetsgivaren mot någon av de ovan nämnda förutsättningarna är denne skyldig att ersätta arbetstagaren för uppkommen skada (8 § kvittningslagen). Skadan som ska ersättas kan vara såväl ekonomiska som ideella. Den ekonomiska skadan kan avse diverse kostnader som kan ha uppkommit för din son på grund av den otillåtna kvittningen. Din son har exempelvis rätt till dröjsmålsränta enligt 3 och 6 §§ räntelagen på grund av den försenade utbetalning.
Ideellt skadestånd
Den ideella skadan avser rätt till ersättning för den kränkning som arbetstagaren blivit utsatt för. Hur mycket detta ideella skadestånd kan ge är inte helt klar eftersom det är tämligen svårt att sätta ett ekonomiskt motsvarande värde till en kränkning. Däremot i målet från arbetsdomstolen AD 1990 nr 18 hade arbetsgivaren gjort ett löneavdrag med ungefär 2 000 kronor. Arbetstagaren fick i detta fall 2 000 kronor i ersättning för ideell skada. I ett annat mål, AD 1987 nr 11 hade arbetsgivaren gjort ett otillåtet löneavdrag om 125 kronor. Den Ideella skadan ansågs i målet vara 500 kronor.
Tydligt utifrån dessa mål är att det ideella skadeståndet förefaller mycket kännbart för arbetsgivaren i förhållande till hur mycket pengar som otillåtet avdragits från lönen.
Rapportering av lärlingstid
Vad jag kan se finns det ingen skyldighet i lag att rapportera lärlingstid. Däremot har arbetsgivare i praxis och enligt gammal hävd ansetts vara skyldig att upprätta ett arbetsintyg om arbetstagaren begär det. Denna skyldighet kan också förekomma genom anställningsavtal eller kollektivavtal. Detsamma borde gälla rapportering av lärlingstid. Om intyget behövs i samband med ansökan om arbetslöshetsersättning finns det däremot en lagstadgad skyldighet för arbetsgivaren att utfärda intyget (47 § andra stycket arbetslöshetsförsäkringslagen).
Vad jag kan se finns det dock ingen sanktion som exempelvis skadestånd eller likande som kan utdömas om inte arbetsgivaren fullföljer denna skyldighet.
Sammanfattning
Min uppfattning är att arbetsgivaren inte i detta fall har fått hålla inne 8 000 kronor av lönen för att kvitta den med den påstådda motfordran. Arbetsgivaren tycks ha brutit mot åtminstone 3 och 6 §§ i kvittningslagen och eventuellt också 4 §. Det medför att din son har rätt till dels ekonomiskt skadestånd och dröjsmålsränta, och dels ideellt skadestånd.
Min uppfattning är också att arbetsgivaren har skyldighet att rapportera lärlingstiden.
Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp!
Med vänliga hälsningar,
