Är jag en arbetstagare och därmed berättigad till semesterförmåner?

Jag sitter i en styrelse som heter BRF Snäppan 20 Karlstad. Har haft ett vicevärdsuppdrag sedan 2003. Slutar nu sista augusti. Har aldrig fått någon semesterlön under alla år. Vänerförvaltningen som sköter den ekonomiska delen uppger att min lön är ett arvode och inte har rätt till semesterlön. Det står i föreningsberättelsen att föreningen har en anställd som vicevärd. Har Vänerförvaltningen rätt?

Lawline svarar

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline, 

UTREDNING

Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är semesterlagen. Nedan lagparagrafer är hänvisningar till den nyss nämnda lagen. Vidare behöver gränsdragningen mellan rättsfigurerna arbetstagare (vilka uppbär lön) och uppdragstagare (vilka uppbär arvode) beröras. 

Frågan är nämligen långt ifrån oviktig eftersom det i 1 § sägs att arbetstagare har rätt till semesterförmåner enligt denna lag, dvs. semesterlagen, och att semesterförmånerna utgörs av semesterledighet, semesterlön och semesterersättning. Uppdragstagare fakturerar vanligtvis sina arvoden och träffas inte av semesterlagstiftningen varför dessa inte heller är berättigade till några semesterförmåner. Vidare följer av 2 § att ett avtal som innebär att en arbetstagares rättigheter enligt semesterlagen inskränks blir ogiltigt i den delen, om ingenting annat framgår av lagen. Ovanstående innebär att semesterförmåner i grunden inte kan avtalas bort. 

Den springande punkten blir således att avgöra huruvida du ska betraktas som arbetstagare eller uppdragstagare. Din ärendebeskrivning är dock ganska kortfattad och utan ingående kunskap om alla för ditt ärende relevanta omständigheter är det egentligen svårt att göra en adekvat bedömning. Men generellt brukar framförallt följande tala för att det föreligger ett anställningsförhållande (och inte ett uppdragsavtal). 

Att den arbetspresterande parten är ålagd en personlig arbetsskyldighet mot ersättning. Vederbörande kan alltså inte sätta annan i sitt ställe. Att arbetet utförs för annans räkning och att personen i fråga är arbetsledd, dvs. under motpartens ledning och kontroll. Att det handlar om ett varaktigt samarbete, dvs. ett avtal som löper över tid och/eller tillsvidare. Att redskap, maskiner och annan utrustning tillhandahålls av den som förser den arbetspresterande parten med arbetsuppgifter. Att ersättning för utlägg ofta förekommer och att den arbetspresterande parten i någon mån är att jämställa med en arbetstagare i ekonomiskt och socialt hänseende. 

Jag vill också förtydliga att etiketten på din ersättning är utan betydelse, dvs. bostadsrättsföreningen bestämmer inte hur ersättningen rättsligt ska definieras. På det skatterättsliga området har Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) exempelvis uttalat att principen om rättshandlingens verkliga innebörd gäller, vilket är en princip som i klartext betyder att parternas rubricering aldrig ensamt kan ligga till grund för hur ett rättsförhållande ska definieras. I avgörandet RÅ 1998 ref. 19 kom principen till uttryck och där uttalade HFD att man framförallt ska se till avtalets faktiska innehåll och inte enbart till hur parterna har benämnt rättshandlingen. Bara för att styrelsen kallar utbetalningen för arvode blir det inte ett arvode likt ett konsultarvode. Det är som sagt det faktiska innehållet som styr vilket typ av avtal det är fråga om.

Oavsett vilket och utifrån den mycket begränsade information som finns tillgänglig i skrivande stund verkar det ändå finnas omständigheter som med viss styrka talar för att du bör ses som arbetstagare. I synnerhet om bostadsrättsföreningen har betalat arbetsgivaravgifter på din ersättning. Notera dock den tvååriga preskriptionstid som gäller på det här området. I 33 § anges att en arbetstagare som vill begära semesterlön, semesterersättning eller skadestånd enligt semesterlagen ska väcka talan inom två år från utgången av det semesterår då arbetstagaren enligt lagen skulle ha fått den förmån som begäran gäller. Försummar arbetstagaren detta går rätten till en sådan domstolstalan förlorad.

Notis: HFD styr rättspraxis på förvaltningsrättens område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar HFD s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (förvaltningsrätter och kammarrätter) informellt har att följa. HFD hette tidigare Regeringsrätten varför äldre domar har refererat som börjar på "RÅ". Även om ditt ärende har en tydlig civilrättslig karaktär är HFD:s uttalanden, såvitt jag kan bedöma, fortfarande vägledande för alla typer av rättsförhållanden. 

Avslutande ord och ytterligare rådgivning 

Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.

Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.

Vänligen,

Jacob BjörnbergRådgivare
Vi använder Cookies
Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse på vår webbplats. För att anpassa dina cookie-inställningar, vänligen klicka på “Mer information”