Är insyn i förhandlingar en företagshemlighet?

2019-10-23 i ARBETSRÄTT
FRÅGA
RB är ett moderbolag med 2st dotterbolag, här kallade B1 och B2. I somras inledde B1 en förhandling för att förvärva en konkurrent, kallad XX. En muntlig överenskommelse gjordes då. Ett tag senare sa platschefen på B2 upp sig med 1 mån uppsägningstid, med informationen att han hade köpt XX och skulle ny-öppna den och hade dessutom samma dag marknadsfört detta på sin face Book sida. Han har planerat och genomfört affären bakom ryggen på sin arbetsgivare. B1 valde då, efter samtal med facket, att stänga av platschefen från arbetsplatsen omedelbart. Det har även framkommit personliga köp från hans sida, som gått genom B2. Han har även använt B2's tankningskort för att tanka sin egen bil flera gånger per månad under ca 2 års tid. Eftersom han själv attesterat alla fakturor i B2 har detta inte uppmärksammats förrän nu. Han är nu under sin uppsägningsperiod verksam i det nya bolaget. Han har som platschef för B2, suppleant i RB och B2 styrelse och medlem i ledningsgruppen för B1 och B2, haft full insyn i förhandlingen med XX, och gått bakom ryggen på sin arbetsgivare för att genomföra affären i egenintresse. Han i sin ställning i företaget haft full insyn i bägge bolagens ekonomi. Han har i sitt uppdrag i ledningsgrupp för B1 och B2 tagit del av verksamheternas utvecklingsplaner. Kan företagshemlighetslagen tillämpas här? Trolöshet mot huvudman? Hur bedömer man illojalitet mot sin arbetsgivare när han haft en förtroendeställning i RB och B2 och full insyn i verksamheten.
SVAR

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Blir företagshemlighetslagen tillämplig?
För att företagshemlighetslagen ska bli tillämplig i det här fallet krävs det att det rör sig om följande:

1. information om affärs- eller driftsförhållanden (all information som hänför sig till företaget),
2. kretsen med personer som har haft informationen är begränsad,
3. innehavaren av informationen har aktivt vidtagit åtgärder för att informationen ska vara hemlig, exempelvis genom interna instruktioner om hur informationen ska hanteras eller att informationen endast kan hanteras om man har särskilt behörighet, och
4. att röjandet av informationen medför skada i konkurrenshänseende, dvs inverkat på företagets förmåga att konkurrera på marknaden i och med att informationen har ett kommersiellt värde (2 § lag om företagshemligheter).

Vidare måste personen ha gjort ett angrepp på företagshemligheten, vilket innebär att han utan samtycke exempelvis utnyttjat företagshemligheten (3 § lag om företagshemligheter).

Den främsta frågan är om insiderinformation om förhandlingarna överhuvudtaget är att betrakta som en företagshemlighet. Det rör sig visserligen om information som hänför sig till företaget, och kretsen av personer som haft insyn i förhandlingarna har säkerligen varit begränsad. Vidare har nog B1 vidtagit åtgärder för att informationen ska stanna bland den kretsen av personer eftersom interna strategier och överväganden vid affärsförhandlingar sällan är något man vill att motparten ska få reda på. Dock är det oklart om det rör sig om sådan information vars röjande skulle innebära en nackdel i konkurrenshänseende. Det har visserligen gett B1 en mindre förmånlig position i förhandlingarna med XX, men frågan är om det är information som kan sägas ha ett kommersiellt värde. Det har å ena sidan ett värde i den enskilda situationen, men jag skulle inte säga att sådan information typiskt sett har ett kommersiellt värde på det sätt att den inverkar på företagets förmåga att konkurrera på marknaden. Min bedömning är således att det inte rör sig om en företagshemlighet.

Är detta trolöshet mot huvudman?
För att personen ska dömas till trolöshet mot huvudman krävs följande:

1. personen har haft en förtroendeställning som går ut på att sköta en ekonomisk angelägenhet
2. personen har missbrukat sin förtroendeställning, och
3. detta har inneburit skada för huvudmannen (10 kap. 5 § brottsbalken).

Frågan är dock om detta utgör "missbruk" av förtroendeställningen, dvs att personen gjort något han inte haft rätt till med hänsyn till de skyldigheter han haft mot huvudmannen. Det är till exempel skillnad på illojalitet enligt anställningsavtalet och att missbruka den särskilda förtroendeställningen man haft. För att det ska röra sig om trolöshet mot huvudman måste man alltså hänföra själva handlandet till förtroendeställningen, och inte till anställningsavtalet i allmänhet. Detta för att poängen med bestämmelsen inte är att straffsanktionera illojalitet mot arbetsgivare, och meningen är inte heller att arbetstagare som haft en särskild ställning och varit illojala ska behandlas hårdare än arbetstagare "längre ner" i rangordningen (se rättsfallet NJA 1984 s. 665). Samtidigt är ett exempel på trolöshet mot huvudman när man samtidigt är anställd just att man fått i uppdrag att företräda arbetsgivaren i förhandlingar och inte tillvaratar dennes intressen i den situationen, men så verkar inte vara fallet här. Däremot kan de personliga inköpen personen gjort för B2:s räkning mycket väl räknas som trolöshet mot huvudman, beroende på om han haft denna möjlighet på grund av en förtroendeposition och vad exakt denna förtroendeposition inneburit.

Det finns dock inget att förlora på att polisanmäla situationen i dess helhet.

Är detta illojalitet mot arbetsgivaren?
Lojalitetsplikten innebär kort och gott att arbetstagaren ska sätta arbetsgivarens intressen före sina egna. Man ska alltså till att börja med helt undvika situationer som kan riskera att man inte är lojal mot arbetsgivaren eller kan skada denne. I det här fallet råder det inga tvivel om att det rör sig om brott mot lojalitetsplikten. Det finns alltså möjlighet att stämma arbetstagaren och begära skadestånd.

Har du några följdfrågor eller funderingar, alternativt vill komma i kontakt med vår juristbyrå, får du gärna höra av dig till pegah.fazli@lawline.se!

Vänligen,

Pegah Fazli
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Övrigt (1663)
2019-12-09 Diskriminering - Jämförbarlig situation
2019-12-08 Samarbetsproblem på jobbet - Vad gör jag?
2019-12-06 Min tidigare arbetsgivare betalar inte ut min lön - hur går jag tillväga?
2019-12-06 Konkurrensklausul - behöver arbetsgivaren vända sig till domstol för att få ut skadestånd?

Alla besvarade frågor (75494)