Är förkovran aktuell vid sekundoförordnande och förtidspension?
Min moster var gift och i 1988 skrev de ett gemensamt testamente att efter bådas bortgång skulle allt gå till en kommunal avdelning. 1989 dog hennes make. De hadde en bostadrätt tillsammans.
1993 skrev hon ett nytt testamente att allt efter henne skulle gå til syskonbarnen. De hadde inte barn. Hon var sedan 80-talet förtidspensjonerad.
2020 gick hon bort. Lägenheten blev såld i 2019 med ett helt annat värde än i 1989. Jag menar att den kommunala avdelningen ärver värdet/tilgångarna efter maken i 1989 och vi syskonbarn ärver värdet på tillgångarna från vår moster i 2020, (hennes tilgångar var i lägenheten och efter försäljning i 2019 sattes pengarne på bank konto).
1. Kan förkovran användas här ? (ärvdabalken kap. 3 § 4) hon var förtidspensjonerad, inte "förvärvsarbete". Hon har i alla år av sina egna pengar betalt hyran efter sin makes bortgång och sålunda bidraget till värdehöjningen på lägenheten.
2. Har det någon betydelse att hon var förtidspensjonerad och inte förvärsarbetande ?
3. Är det någon hjemmel/paragraf man kan använda på dette förutan Kap 3 § 4 ?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Utredning
Som jag förstår omständigheterna var din moster tidigare gift. Hon och hennes make skrev ett gemensamt testamente enligt vilket kvarlåtenskapen skulle tillfalla en kommunal avdelning. Testamentet upprättades år 1988. Året därefter dog hennes make. De ägde då en bostadsrätt tillsammans. År 1993 skrev din moster ett nytt testamente, enligt vilket allt efter henne skulle gå till syskonbarnen. Hon och hennes make hade inte barn. Hon var sedan 1980-talet förtidspensionerad. År 2020 avled din moster. Lägenheten såldes år 2019 med ett helt annat värde än 1989. Du är av avsikten att den kommunala avdelningen ärver värdet/tillgångarna efter maken 1989 och ni syskonbarn ärver värdet på tillgångarna från er moster år 2020 (hennes tillgångar var i lägenheten och efter försäljningen sattes pengarna in på hennes bankkonto).
Du undrar mot denna bakgrund om förkovran kan användas och om det har någon betydelse att hon var förtidspensionerad och inte förvärvsarbetade.
Inget testamente är oåterkallelligt
Enligt svensk rätt är inget testamente oåterkalleligt. Det innebär att den som skriver ett testamente har rätt att ändra sig. Ändringen kan ske exempelvis genom att man upprättar ett nytt testamente som ersätter det gamla. Så har skett i din mosters fall och är i sin ordning. Däremot kan din moster endast påverka "sin del" av kvarlåtenskapen. Kvarlåtenskapen som är hänförlig till hennes make ska fördelas enligt hans vilja, till den kommunala avdelningen enligt det s.k. sekundoförordnande testamentet innehöll.
I och med det testamente som skrevs fick din moster fri förfoganderätt till kvarlåtenskapen efter sin make. Det innebär att hon inte kan testamentera bort den delen.
Fördelningen vid sekundoförordnande i testamente och förkovran
Vid sekundoförordnande utgår man från reglerna i 3 kap. ärvdabalken (ÄB). Utgångspunkten är att hälften av den efterlevande makens bo tillfaller den som är arvsberättigad (jfr 3 kap. 2 § ÄB). I ÄB:s regler framgår att det avser första och andra arvsklassen, här finns däremot ett testamente som pekar ut den kommunala avdelningen, varför det är den som är arvsberättigad. Man utgår således inte från vad värdet var 1989, som du önskar, utan man utgår från hälften av boet när din moster avled. Det saknas lagstöd för att man ska ha 1989 års värde som utgångspunkt.
Om boets värde vid den efterlevande makens död överstiger boets värde vid den först avlidnes frånfälle, ska denna förkovran tilläggas den efterlevandes arvingar, om det visas att egendom till motsvarande värde tillfallit den efterlevande i arv, gåva eller testamente eller det kan antas att boets förkovran härrör från förvärvsarbete, som efter den först avlidne makens död drivits av den efterlevande (3 kap. 4 § ÄB). För förkovran är det således ett krav att boets värde vid den efterlevande makens död överstiger boets värde vid den först avlidnes frånfälle. Så förstår jag att är fallet i det du beskriver. Om man kan visa att egendom som motsvarar ökningen tillfallit din moster i arv, gåva eller testamente, utgör det förkovran. Det förstår jag det som att inte är aktuellt. Det som är frågan är huruvida en förkovran är för handen på grund av förvärvsarbete (fast att din moster varit förtidspensionär).
Att lägenheten har ökat i värde är inte i sig något som utgör förkovran. Den som har rätt till arv på grund av sekundoförordnande har även rätt till den värdeökning som skett, även om den framstår som resultatet av en klok förmögenhetsförvaltning. Förkovran på grund av förvärvsarbete är aktuell om denna förkovran antas utgöra besparad inkomst av förvärvsarbete. Som jag förstår det rör det sig inte om besparad inkomst per se, utan om att lägenheten i praktiken ökat i värde. Till förkovran har i praxis inte pension räknats, i de fall där pensionen grundas på tid före den först avlidne makens död (jfr NJA 1978 s. 712). Det är inte orimligt att det kan argumenteras för att en liknande slutsats kan dras vid förtidspension (då ersättningen är beroende av den tidigare inkomsten). Om det inte skulle vara så att det argumentet kan föras är det å min mening tveksamt att det skulle röra sig om förkovran. Att lägenheten blivit värd mer utgör inte förkovran; förkovran hade eventuellt kunnat vara aktuell om din moster hade sparat pengar utifrån förvärvsarbete (alt. om hon hade sparat pengar från sin förtidspension och det hade ansetts att vara att likställa med förvärvsarbete, vilket är tveksamt).
Avslutningsvis går det givetvis alltid att utreda ärendet närmre och se vilka tillgångar som finns. Om du önskar hjälp med det kan en av våra jurister på Lawline juristbyrå vara behjälpliga. För en offert och vidare kontakt med våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.
Med vänliga hälsningar,
