Användning av Einsteins bild i reklam
Hej! Jag undrar om man får använda historiska, avlidna kända personer i reklamsammanhang? T ex att man i en rekryteringsannons skriver "Vi söker dig som är programmerarnas Einstein" och sen har man en riktig bild av Einstein. Följdfrågan om det inte går är om man får skriva texten men sen ha en look-a-like?
Lawline svarar
Hej och tack för din fråga!
Eftersom Albert Einstein är avliden så står det en marknadsförare fritt att företa reklamåtgärden utan hinder av lag (1978:800) om namn och bild i reklam. Däremot begränsas användningen av straffbestämmelsen om förtal av avliden och möjligen även upphovsrätt.
Om reklamannonsen förtalar Einstein på ett sätt som är sårande för de efterlevande så är detta straffbart, vilket framgår av Brottsbalk (1962:700) 5:4. Beskyllningar mot den avlidne kan av de efterlevande nämligen uppfattas som angrepp mot deras ära eller pietetskänsla. Det ska då vara fråga om att den avlidne utpekas som brottslig eller klandervärd på ett sätt som är ägnat att väcka andras missaktning (Brottsbalk 5:1 första stycket). Klandervärdhet kan bestå i att den avlidne utpekas ha varit exempelvis aktiv nazist, prostituerad eller grovt försumlig i vårdnad av barn. Det ska dock noteras att exempelvis historisk forskning om avlidna personer har stort utrymme att lämna den sortens uppgifter, eftersom forskning i regel anses som en försvarlig anledning (Brottsbalk 5:1 andra stycket). Eftersom en beskrivning av Einstein som programmerare i reklamannonsen inte torde vara ett utpekande av honom som klandervärd så kan inte förtal av avliden anses föreligga i ett sådant fall.
I fråga om upphovsrätt så bör det hållas i minnet att fotografiers upphovsrätt gäller i femtio år från det år då bilden framställdes, vilket framgår av Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk 49 a § tredje stycket. Denna rätt innefattar för fotografen en uteslutande rätt att framställa exemplar av bilden och göra den tillgänglig för allmänheten, oavsett i ursprungligt eller ändrat skick, exempelvis genom marknadsföring (Lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk 49 a § första stycket). Lagen är som utgångspunkt endast tillämplig på svenska förhållanden, men regeringen kan meddela föreskrifter om dess tillämplighet med avseende på verk och fotografiska bilder från andra länder, vilket den har gjort genom den internationella upphovsrättsförordningen (Lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk 62 §). Eftersom de mest berömda bilderna av Einstein togs av amerikanska medborgare eller först gavs ut i USA, USA är medlem i Bernunionen för skydd av litterära och konstnärliga verk sedan 1989 och fotografiska bilder som tillkommit innan landet gick med i unionen får retroaktivt skydd av den svenska upphovsrättslagen, så omfattas de av den svenska upphovsrättslagen, vilket framgår av Internationell upphovsrättsförordning (1994:193) 2 § första stycket, punkt 1-2, 5 § och 31-32 §§.
Eftersom Einstein avled 1955 så har upphovsrätten alltsedan 2005 därmed utgått för alla fotografiska bilder av honom. Även amerikansk domstol har nyligen bekräftat att upphovsrätten har upphört för Einsteins bild, vilken tidigare innehades av Hebreiska universitetet i Jerusalem genom förordnande i Einsteins testamente. Domstolen motiverade sitt beslut genom att upphovsrätten endast var giltig i femtio år efter Einsteins död 1955, det vill säga att den löpte ut 2005, och att Einstein blivit en så pass inpräntad figur i det kollektiva medvetandet att dennes bild efter så lång tid måste kunna accepteras att användas för visuella uttryck, även i form av ”smaklösa reklamkampanjer”. Med andra ord så synes det inte finnas några upphovsrättsliga hinder mot användningen av bilder föreställande Einstein i marknadsföringssyfte.
Med vänlig hälsning
