Allmänt om makes egendom vid dödsfall

2016-09-16 i Make
FRÅGA
Gift par, make har två särkullsbarn, inga barn i äktenskapet.Vad händer vid ev makes död? Vad räknas in i hans tillgångar? Frun äger en bil och en mc, räknas det in i hans tillgångar vid ev dödsfall?
SVAR

Hej och tack för du vänt dig till Lawline med din fråga!

När jag svarar på denna fråga kommer jag svara generellt då jag inte har fått all information om alla tillgångar etc. Vidare utgångar jag från att det är maken som har två barn och makan inte har några barn.

Jag kommer att börja skriva om bodelning för i slutet förklara hur arvet ska fördelas.

Allmänt om bodelning vid en makes död:

När en person avlider och denne var gift ska en bodelning göras enligt 9 kap. 1 § Äktenskapsbalken (ÄktB) (här). Syftet med en bodelning är det sammanlagda nettovärdet giftorättsgods ska delas lika mellan makarna. Giftorättsgods är allt makarna äger, både gemensamt och själv, såvida egendomen inte är enskild. Enskild egendom är exempel egendom som makarna bestämt via äktenskapsförord ska vara enskild eller om någon make fått en gåva med villkoret att det ska vara dennes enskild, se 7 kap. 2 § ÄktB (här).

Om det inte finns någon enskild egendom ska som huvudregel all egendom bli föremål för bodelning. En bodelning består av två steg, först gör man en andelsberäkning för att reda ut vem som äger vad, se 11 kap. 1 § ÄktB (här). När dessa tillgångar har bestämts ska varje make räkna av skulder från sina tillgångar enligt 11 kap. 2 § ÄktB (här). Nettovärdet ska senare delas lika mellan makarna enligt 11 kap. 3 § ÄktB (här). När andelsberäkningen är klar är det dags för lottläggning. Här ska de faktiska tillgångarna fördelas. Om det är på det viset att den efterlevande makan äger mest tillgångar kan denne välja att utge pengar i stället för att ge bort egendom enligt 11 kap. 9 § ÄktB (här).

Exempel: En make avlider. Det som först ska göras är en bodelning. Makens enda tillgångar var huset som han ägde gemensamt med makan. Huset är värt 1,8 miljoner. Således är hans tillgångar 900 000 kr. Makan äger, förutom huset, en bil som är värd 100 000 kr och en MC som är värd 100 000 kr. Således blir hennes tillgångar 1,1 miljoner. När de nu genomför en bodelning och delar lika ska båda få tillgångar värt 1 miljon eftersom alla tillgångar de äger ska räknas in (huset, MC, Bilen som tillsammans är värt 2 miljoner). Således ska makan ge 100 000 kr till makens dödsbo, detta kan hon då ge i pengar.

Undantag från bodelningen:

Som jag skrivit i exemplet ovan kommer makan förlora på denna bodelning eftersom hon ägde mest tillgångar. Innan bodelningen ägde hon tillgångar värt 1,1 miljoner och efter bodelningen 1 miljon. Om hon vill undvika att ge pengar till dödsboet kan hon då åberopa något som heter jämkning av bodelningen enligt 12 kap. 2 § ÄktB (här). Detta gör att den efterlevande makan kan bestämma att en bodelning helt enkelt inte ska ske och vardera part behåller sina tillgångar. Då kommer inte varken makens tillgångar eller makans tillgångar bli föremål för bodelning. Om vi tar exemplet ovan kommer då makens tillgångar vara halva huset som är värt 900 0000 kr och makan kommer äga halva huset, MCn och en bil. Hennes värde kommer då gå upp till 1,1 miljoner.

Det är endast den efterlevande makan som kan begära att bodelning inte ska ske.

Vad händer efter en ev. bodelning?

Efter en bodelning eller ett beslut om att bodelning inte ska ske blir nästa steg att fördela kvarlåtenskapen av den avlidne maken. Kvarlåtenskapen är andelen av bodelningen och den eventuella enskilda egendomen. Om vi tar det första exemplet ovan blir kvarlåtenskapen för maken 1 miljon (dennes del av bodelningen). Om vi tar det andra exemplet blir det 900 000 kr (ingen bodelning har skett, men maken ägde ju halva huset).

Enligt huvudregel ska denna kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande makan enligt 3 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB) (här). Emellertid gäller detta bara om makarna haft gemensamma barn. I din fråga uppgav du att maken har två barn sedan innan. Dessa är särkullsbarn och då kommer dessa barn ärva kvarlåtenskapen direkt, om inte avstår till sin rätt till förmån för den efterlevande makan enligt 3 kap. 9 § ÄB (här). Då kommer de istället få vänta på sitt arv tills den efterlevande makan dör.

Sammanfattning:

För att kunna veta vad makens tillgångar är ska en bodelning ske. Som huvudregel är allt som maken ägde i äktenskapet vara föremål för bodelning. Den efterlevande makan kan dock välja att ingen bodelning ska ske. Ett exempel till varför hon kan välja detta är att inte hennes tillgångar som Bil, MC etc ska dras in i bodelningen och delas lika med dödsboet. Om bodelning inte sker så kommer maken och makan behålla sina egna tillgångar.

I en bodelning undantas enskild egendom. Denna egendom måste dock ha gjorts till enskild ex. via ett äktenskapsförord.

Kvarlåtenskapen är arvet efter maken och innebär andelen av bodelningen samt ev. enskild egendom. Om makan beslutar att ingen bodelning ska ske (för hon vill behålla det hon äger) så blir då kvarlåtenskapen vad maken äger i äktenskapet samt ev. enskild egendom (se exempel ovan).

Denna kvarlåtenskap kommer särkullsbarnen ärva direkt om de inte avstår sin rätt.

Hoppas detta gav klarhet!

Med vänlig hälsning!

Anton Magnusson
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Make (441)
2020-10-23 Arvsrätt för efterlevande make vid testamente
2020-10-18 Vad händer med testamentet om vi upprättar äktenskapsförord?
2020-10-10 Frågor inför äktenskap
2020-09-28 Hur arv beräknas om äktenskapsförord saknas

Alla besvarade frågor (85524)