Nedläggning av åtal m.m.

Question

Jag och mitt ex har haft en väldigt jobbig period vilket har lett till att jag anmält honom för bla misshandel o olaga hot.
Nu är det så att jag och han har pratat ut och bestämt oss för att gå vidare.
Fick idag hem papper på att åtal har väckts mot honom och att vi kommer mötas i rättegång. Står 20 kapitlet 6§ rättegångsbalken, vet inte riktigt vad det innebär.
Varken han eller jag vill gå till rättegång. För mig är den perioden över och för honom också. Bör tilläggas att misshandel handlar om en "knuff" och olaga hot ett sms som kan missuppfattas som hot. Hur som helst vill jag verkligen inte hamna i rättegång. Mitt ex ringde till åklagaren idag som sa att enda sättet att lägga ned åtalet är om jag ringer till polisen och säger att jag uppgett felaktiga uppgifter, att jag ljugit. Det känns väldigt obekvämt säga att jag ljugit men samtidigt vill jag som sagt inte att det ska gå till rättegång.
Vad händer om jag ringer till polisen och säger att jag har lämnat felaktiga uppgifter och egentligen inte kan styrka något i min anmälan då jag varit så full att jag inte kommer ihåg något??
Eller måste jag säga att jag ljugit? Har inte ljugit i min anmälan men vill inte ha rättegång.

Finns det något jag/vi kan göra för att slippa rättegång?

Fick tips av en vän att jag kan ringa till åklagaren och säga att jag inte vill samarbeta och tänker sitta tyst på rättegången. Kan jag göra så?

Väldigt tacksam för svar!

Answer 1

Hej

_Misshandel_ (BrB 3:5) och _olaga hot_ (BrB 4:5) är brott som faller under *allmänt åtal* (RB 20:2-3). Detta innebär att åklagaren skall väcka åtal om det finns tillräckliga skäl (RB 20:6 samt 23:2). Begreppet _tillräckliga skäl_ innebär ett krav på bevisningens styrka, ett *beviskrav*, och kan sägas innebära att åklagaren skall kunna förvänta sig en fällande dom när denne väcker åtal. Observera att beviskravet för att domstolen skall kunna meddela en fällande dom är att det är _ställt utom rimligt tvivel_ att den åtalade begått brottet, vilket torde vara ett aningen högre beviskrav.

Det är åklagaren som har *bevisbördan* för att brott har begåtts. Utgör "knuffen" och "hoten" objektivt sett inte brott, kan din pojkvän inte dömas för dessa. Jag föreslår att ni jämför lagtexten för brotten med det verkliga händelseförloppet. Om t.ex. knuffen inte medförde smärta eller skada, har inte misshandel begåtts (däremot kan det röra sig om _ofredande_, BrB 4:7).

Åklagaren är således skyldig att väcka åtal om denne anser att det föreligger tillräckliga skäl för åtal. Att inte väcka åtal kan utgöra tjänstefel (BrB 20:1). Till skillnad från vad som gäller i tvistemål, är frågan om och hur ett rättsligt förfarande i domstol skall inledas inte förhandlingsbar när det gäller brottmål.

Emellertid kan åklagaren under vissa förutsättningar välja att *lägga ned ett åtal* innan dom har fallit (RB 20:9), t.ex. om åklagaren anser att det saknas tillräckliga skäl för att den misstänkte är skyldig till brottet. Ett återtagande av dina tidigare uppgifter kan innebära att bevisningens styrka (avseende din pojkväns brott) sänks, så att det inte längre föreligger tillräckliga skäl för åklagaren att väcka åtal. Åtalet skall då läggas ned.

Eftersom du inte har ljugit i din ursprungliga anmälan till polisen, tycker jag inte heller att du skall ljuga denna gång. Ytterst är det åklagaren som beslutar om åtal (inte polisen) och denne är inte bunden av ett återtagande av en tidigare lämnad uppgift. Ytterst riskerar du dessutom att misstänkliggöra dig själv för _brott genom falsk tillvitelse_ (BrB 15:7) i din ursprungliga anmälan; ett brott som du ju faktiskt inte har begått eftersom du lämnat riktiga uppgifter i din ursprungliga anmälan.

I Sverige råder fri bevisföring och fri bevisvärdering. _Fri bevisföring_ innebär att en part i en rättegång får åberopa i princip vad som helst som bevisning, med vissa undantag (RB 35:1 och 7). _Fri bevisvärdering_ innebär att domstolen inte är bunden av några lagregler då den bedömer huruvida en omständighet är bevisad eller inte. Då du är målsägande i en eventuell rättegång, är du inte skyldig att vittna (RB 36:1) men du kommer troligtvis att höras i ett _målsägandeförhör_ (RB 37:1) och således inte skyldig att avlägga ed. Eftersom du inte kommer att höras under ed, kommer du inte riskera straffansvar för _mened_ (BrB 15:5) om du förtiger sanningen genom att ljuga eller sitta tyst.

Åklagaren har _rätt att hänvisa till vad du tidigare sagt i polisförhör_ (RB 37:3 och 36:16 2 st.) om du sitter tyst eller avviker från vad du tidigare har uppgivit inför polisen. Även om du alltså har full rätt att "sitta tyst" under ett förhör, bör du vara medveten om att din tystnad i sig har ett bevisvärde. Hur rätten ställer sig till detta kan jag emellertid inte avgöra.

Jag hoppas ni har nytta av svaret även om det kanske inte var det svar som ni hoppats på!

+*LÄNKAR*+
*Brottsbalken (BrB)*: https://lagen.nu/1962:700
*Rättegångsbalken (RB)*: https://lagen.nu/1942:740