Tystnadsplikt för styrelseledamot i ekonomisk förening
Jag är invald i en ekonomisk förenings styrelse. På första styrelsemötet informerade ordföranden mig om tystnadsplikten som gäller i styrelsen utöver det som är protokollfört och justerat. Har man tystnadsplikt med automatik utan att delges detta och skriva på att man accepterar detta villkor och om så är fallet enligt vilken lag?
Lawline svarar
ALLMÄNT OM STYRELSELEDAMOTS TYSTNADSPLIKT- LAGREGLERING
Några särskilda regler om tystnadsplikt för styrelseledamöter och VD har inte intagits i lagen om ekonomiska föreningar, ej heller i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för privatanställda. Sysslomannaställningen för alla styrelseledamöter och VD medför dock en vårdnadsplikt med krav på tystlåtenhet kring sådant vars yppande kan skada föreningen. Styrelsen kan besluta om tystnadsplikt. Här kan dock betonas att skadeståndsansvaret för styrelseledamoter som intar sysslomannaställning aktualiseras oberoende av beslut eller avtal. Det kan alltså finnas en underliggande tystnadsplikt beträffande sådan information vars avslöjande skulle medföra skada för föreningen.
STRAFFANSVAR
Då styrelsen har beslutat om tystnadsplikt så kan ett yppande av viss information ej medföra något straffrättsligt ansvar utan endast civilrättsligt skadeståndsansvar. Straffansvaret för brott mot tystnadsplikt är begränsat på så sätt att straffansvaret bara aktualiseras då tystnadsplikten är meddelad med stöd av lag, eller genom förbehåll/förordnande som utfärdats med stöd av lag (se Brottsbalken 20 kap 3 §). Beträffande andra än offentliga funktionärer finns med stöd av föreskrifter om tystnadsplikt i författningar på olika områden sådan skyldighet att hålla uppgifter hemliga som avses i denna paragraf. Som exempel kan nämnas tystnadsplikten för hälso- och sjukvårdspersonal inom den enskilda hälso- och sjukvården, se 2 kap 8-10 §§ lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Exempel på sådant "förordnande" och "förbehåll" om hemlighållande av uppgifter som avses i förevarande paragraf är den tystnadsplikt som kan åläggas ledamöterna i riksdagens utrikesnämnd respektive sådant förbehåll vid utlämnande av sekretessbelagd uppgift till en enskild som en myndighet kan uppställa, se 10:7 RF respektive 14:9och 10 SekrL. Dessa exempel är inte aktuella i ditt fall.
SKADESTÅNDSANSVAR
En på avtal grundad skyldighet att hålla uppgifter hemliga - t.ex. i form av tystnadsplikt vid styrelsesammanträde - kan inte leda till straffansvar enligt EFL ( lag om ekonomiska föreningar). Däremot kan naturligtvis i sådana fall civilrättsliga sanktioner i form av skadeståndsskyldighet m.m. komma i fråga då skyldigheten eftersätts. Det finns visst lagstöd för att ett skadeståndsansvar ska kunna aktualiseras genom brott mot tystnadsplikten finns i EFL 13:1. Denna regel som är en allmän regel om skadeståndsansvar uttalar att en styrelseledamot kan bli ersättningskyldig för den skada som denne vid fullgörandet av uppdraget orsakar föreningen genom vårdslöst eller uppsåtligt handlande. För att skadeståndsansvaret ska kunna aktualiseras fordras för det första alltså att styrelseledamoten har avslöjat viss information som framkommit vid ett styrelsesammanträde. För det andra måste avslöjandet ha orsakat skada, ekonomisk skada för föreningen . För det tredje måste skadan ha varit förutsebar och en påräknelig konsekvens av styrelseledamotens handlande. För det fjärde förutsätts att styrelseledamoten har handlat vårdslöst eller uppsåtligt Slutligen måste handlandet ha skett inom ramen för ledamotens uppdrag.Det är inte säkert att ett avslöjande av information från ett styrelsesammanträde kan sägas rymmas inom ramen för uppdraget. Om avslöjandet av informationen kan sägas ske utanför ramen för uppdraget så kan ej skadeståndsansvar aktualiseras enligt EFL.
Frågan om ett allmänt skadeståndssansvar för styrelseledmoten i ett sådant fall då handlandet skett utanför uppdraget kan diskuteras. Det är ju inte en sak- eller personskada så SKL ( skadeståndslagen) är ej direkt tillämplig. Det är dock mycket sannolikt att ett skadeståndsansvar vid avslöjande av viss information kan aktualiseras med stöd av reglerna i 18 kap HB ( Handelbalken, se 1-3§§). Eftersom styrelseldamoten agerar som syssloman gentemot föreningen kan ett brott mot tystnadsplikten och då mot befogenheten aktualisera ersättningsskyldighet då styrelseledamoten inte får avslöja viss information. Denna ersättningsskyldighet torde dock förutsätta att grundläggande krav för skadeståndskyldighet är uppfyllda- Skada ska ha orsakats, det ska finnas ett orsakssamband mellan handlandet och skadan, den ska ha varit förutsebar eller påräknelig och handlandet ska i vart fall ha varit vårdslöst. Det kan vidare betonas att regeln om att det råder tystnadsplikt om väsentlig och betydelsefull information som framkommer vid ett styrelsesammanträde gäller oberoende av delgiving.Dock torde möjligheten att utan delgivning av tystnadsplikten eller avtal om tystnadsplikt göra gällande ersättningsskyldighet gentemot styrelseledamoten på grund av brott mot tystnadsplikten vara mer begränsad än om delgivning skett eller avtal slutits med detta villkor. I dessa situationer är det tveksamt om kravet på vårdslöshet eller uppsåt är uppfyllt.
