Lawline svarar
Hej,
Här en sammanfattning av rättsfallet (AD 1989 nr 120), den så kallade Britanniadomen.
Sedan ett Cypernregistrerat fartyg kom till Göteborgs hamn krävde Svenska Sjöfolksförbundet och Internationella Transportarbetarefederationen (ITF) att rederiet skulle teckna kollektivavtal och nya anställningsavtal för den filippinska besättningen på fartyget. När rederiet vägrade att gå med på fackens krav förklaras fartyget i blockad. På begäran av förbundet (som även själva blockerade) beslutade Svenska Transportarbetareförbundet om sympatiåtgärd.
Det blev sedan en tvist om blockadåtgärderna var tillåtna. Rederiet mfl menade att besättningens löner och anställningsvillkor i övrigt redan var reglerade i ett gällande kollektivavtal med besättningens fackliga organisation på Filippinerna.
Arbetsdomstolen ansåg att fackliga stridsåtgärderna var olovliga enligt medbestämmandelagen (MBL) bland annat om de syftade till att undanröja eller ändra ett bestående kollektivavtal. Vidare fann Arbetsdomstolen att detsamma gällde enligt MBL under jämförbara förhållanden när fackliga stridsåtgärder vidtogs i Sverige i syfte att undanröja eller åstadkomma ändring i ett avtal mellan utländska parter för en utländsk arbetsplats.
Undantag skulle dock göras för de situationer då det uppenbarligen skulle strida mot grunderna för den svenska rättsordningen att tillämpa den utländska lagen. Därmed förklarades blockadåtgärderna mot rederiet som olovliga enligt MBL.
Genom den s.k. lex Britannia, som trädde i kraft den 1 juli 1991, avsåg lagstiftaren att begränsa tillämpningsområdet för den princip som slogs fast i Britanniadomen. Dessförinnan fanns det ingen uttrycklig rättsregel som förbjöd en facklig organisation att med stridsåtgärder tränga undan ett befintligt kollektivavtal.
Lex Britannia utgörs av tre bestämmelser i MBL, nämligen 42 § tredje stycket, 25 a § och 31 a §. I 42 § tredje stycket MBL anges att bestämmelserna i första stycket i paragrafen endast gäller när en organisation vidtar åtgärder med anledning av arbetsförhållanden som MBL är direkt tillämplig på. Stridsåtgärder är därför inte förbjudna enligt 42 § första stycket MBL i fall då en utländsk arbetsgivare bedriver tillfällig verksamhet här i landet och en helhetsbedömning ger vid handen att anknytningen till Sverige är så svag att MBL inte kan anses direkt tillämplig på arbetsförhållandena. Ett kollektivavtal som tillkommit efter en sådan stridsåtgärd är giltigt här i landet även om det skulle vara ogiltigt enligt utländsk rätt på grund av att det tillkommit genom en stridsåtgärd (25 a §). Ett sådant kollektivavtal har också företräde framför ett redan träffat kollektivavtal som MBL inte är direkt tillämplig på i de delar avtalen är oförenliga (31 a §).
Enligt förarbetena var syftet med lex Britannia att ge de fackliga organisationerna möjlighet att verka för att alla arbetsgivare som är verksamma på den svenska arbetsmarknaden tillämpar sådana löner och andra anställningsvillkor som motsvarar vad som är brukligt här i landet, samt skapa förutsättningar för en sund konkurrens på lika villkor här i landet mellan svenska företag och näringsidkare från andra länder.
Jag hoppas att detta ger dig lite mer klarhet i rättsfallet och dess följder!
Mvh
