Lawline svarar
Hej, och tack för din fråga!
Förutsatt att felet är köprättsligt relevant kan man kan säga så här, att en säljare har en teoretisk rätt att reparera en felaktig vara hur många gånger som helst, men att gränsen går vid vad köparen ska behöva tolerera samt att han hela tiden hålls fri från förlust. Alltså förefaller två försök vara ett rimligt antal försök som säljaren ska få på sig att avhjälpa felet. Säljaren har dock ingen absolut rätt att reparera samma fel två gånger.
Varken lagtexten (Köplagen, https://lagen.nu/1990:931) eller lagmotivet (prop. 1988/89:76 Ny Köplag) uppställer något specifikt antal försök som säljaren får på sig att avhjälpa felet. Lagtexten (36 §) ställer upp att säljaren har en rätt att få avhjälpa felet på villkoren att detta kan ske utan väsentlig olägenhet för köparen (samt utan risk för att köparen inte får sina kostnader ersatta).
Man talar i lagmotivet på s.130 att i fråga om upprepade fel, så är det om den samlade olägenhet för köparen som upprepade rättelser kan medföra blir tillräckligt stor kan han avvisa ytterliga åtgärder från säljarens sida och istället kräva andra påföljder som Köplagen uppställer. Dock så är faktumet att säljaren tidigare har avhjälpt fel på varan inte något som i sig ger köparen rätt att vägra låta säljaren avhjälpa andra uppkomna fel.
Alltså blir antalet försök som säljaren får på sig centrerad kring bedömningen av vad som är en väsentlig olägenhet för köparen.
I det fall att det rör sig om ett konsumentköp (köp för privat bruk av en säljare som säljer i rollen av näringsidkare) så fungerar reglerna i stort sett likadant fast med vissa undantag: dels med skillnaden att säljarens rätt att avhjälpa beror på att köparen har begärt omleverans av varan, samt att det i det fallet är oproportionerligt mer dyrt/omfattande för säljaren att omleverera istället för att avhjälpa. Detta är alltså villkoren för att säljaren ska få en rätt att avhjälpa felet vid ett konsumentköp. Annars så har han i grunden inte en sådan rätt till att börja med.
Den andra skillnaden är att bedömningen huruvida felet är väsentligt (jmf. stycke tre av mitt svar) är mer viktad till konsumentens fördel i det här fallet. Konsumenten ska inte behöva utstå lika mycket i sin egenskap av konsument, jämfört med om han hade köpt av en privat säljare.
