FrågaAVTALSRÄTTÖvrigt12/03/2013

fullmakter i och utanför handelsbolag

Hej! Jag undrar om ni skulle kunna hjälpa mig att reda ut skillnaden på behörighet och befogenhet. Jag har fått höra att behörighet oftast ges skriftligen och att befogenhet oftast är särskilt inskränkande instruktioner som ges muntligen. Samt att behörighet är vad man kan göra och befogenhet är vad man får göra. Säg att A har rätt att teckna ett HB tillsammans med B. Om Anders då på egen hand anställer hantverkare för att utföra ett jobb på företagets fastighet, har han då endast brutit mot sin behörighet?

Lawline svarar

Hej, och tack för din fråga!

Behörighet och befogenhet är båda två uttryck för en fullmakts "gränser", där man kan beskriva behörigheten som den yttre gränsen och befogenheten som en för tredje man ofta osynlig "inre" behörighet.

Fullmakter regleras i Avtalslagens andra kapitel, här https://lagen.nu/1915:218#P10S1, där 10 § ger huvudregeln att huvudmannen blir bunden av de rättshandlingar som den fullmäktige företar i dennes namn, så länge dessa är inom fullmaktens gränser. Med detta menas den fullmäktiges behörighet. Ett exempel på behörighet kan vara att huvudmannen ger fullmäktigen i uppdrag att köpa en bil, med följd att behörigheten då blir att köpa en bil för huvudmannens räkning. Ett köp av en häst skulle falla utanför behörigheten och avtalet som den fullmäktige sluter mellan huvudmannen och tredje mannen blir inte bindande.

Begreppet befogenhet kommer av 11 § AvtL, som föreskriver att huvudmannen inte är bunden till de rättshandlingar som den fullmäktige företar, ifall dessa både strider mot särskilda inskränkande föreskrifter (befogenheten) samt att den tredje mannen var i ond tro om att fullmäktigen inte överskred någon sådan befogenhet. Ett exempel på befogenhet kan då vara att bilen som ska köpas inte får ha en viss färg, eller att priset inte får överstiga ett visst belopp.

Det andra stycket i samma paragraf föreskriver att för en s.k. paragraf 18-fullmakt, vilket är en fullmakt som givits muntligen, så är befogenheten detsamma som behörigheten. Alltså gör tredje mannens goda eller onda tro inte någon skillnad i fall där fullmakten är muntlig (osjälvständig), vilket leder till att det ligger i den tredje mannens intresse att försäkra sig om att den fullmäktige faktiskt har en fullmakt som ger honom behörighet att begå rättshandlingen, så att han ska kunna vara säker på att han har ingått i ett bindande avtal - d.vs. att huvudmannen inte ska kunna frånträda avtalet med stöd av 10 § 1 st. eller 11 § 2 st.

I ljuset av detta kan det ur förhandlingssynpunkt vara mindre lyckat om maxi- eller minimipris framgår på den skriftliga fullmakten (självständig), vilket leder till att uppgifter som dessa ofta ges muntligt för att så att säga precisera den skriftliga fullmaktens innehåll utan att detta kommer tredje mannen till känna.

Jag hoppas att detta reder ut skillnaden mellan behörighet och befogenhet, samt skriftlig och muntlig fullmakt. Om det är något mer du undrar så kan du gärna ställa frågan som en kommentar i fältet nedan.

Du undrar också hur behörigheten fungerar för bolagsmän. Med att A har rätt att teckna ett handelsbolag (HB) förmodar jag att du menar att han uppfyller de rättsliga kriterierna (myndig, ej satt under förvaltare, ej i konkurs eller under näringsförbud) för att bilda ett handelsbolag tillsammans med B.

Inom handelsbolag är reglerna om förvaltning och ställföreträdarskap dispositiva, vilket betyder att det är vad som bolagsmännen inbördes har avtalat som gäller, men huvudregeln är att alla bolagsmän har rätt att fatta beslut i de frågor som rör bolagets verksamhet, vilket framgår i lagen om handelsbolag och enkla bolag 2 kap 3 § https://lagen.nu/1980:1102#K2P3S1.

Bolagsmän som företräder bolaget och kan begå rättshandlingar i dess namn kallas för firmatecknare. De som har rätt att företräda ett handelsbolag ska registreras i handelsregistret, och i och med att detta görs så anses det ha kommit till tredje mans kännedom om den som han sluter avtal med har behörighet att göra så för bolagets räkning eller ej, 19 § Handelsregisterlagen, här https://lagen.nu/1974:157#P19S1. Notera att detta går att jämföra detta med behörigheten som följer av en skriftlig fullmakt, som jag beskrev ovan - det ligger i den tredje mannens intresse att försäkra sig om att fullmakten är giltig, vilket han gör genom att granska den skriftliga fullmakten eller att kontrollera handelsregistret.

Huvudregeln ger alltså att A har behörighet att anställa hantverkare för att utföra jobb på bolagets fastighet. Har B däremot motsatt sig A:s vilja att köpa tjänsten så är detta en inre angelägenhet i bolaget som kan liknas vid en fullmakts befogenhet, och så länge tredje mannen är i god tro om firmatecknarens befogenhet - d.v.s. ovetande om B:s veto -  så  avtalet bindande för bolaget. Detta ges av lagen om handelsbolag och enkla bolag kap 2 §§ 17 & 18.

Jag hoppas att du blir nöjd med svaret, och som sagt, tveka inte att ställa följdfrågor i kommentarsfältet nedan.

Vänligen


Hampus Stålholm HolmqvistRådgivare
Hittade du inte det du sökte?