Passiv dödshjälp
Lawline svarar
Hej och tack för din fråga.
Svensk rätt gör en viktig skillnad
mellan aktiv dödshjälp, passiv dödshjälp och medhjälp till självmord. Aktiv dödshjälp, där någon med en persons
samtycke uppsåtligen tar dennes liv, är en straffbelagd gärning som i regel betraktas som dråp enligt 3:2 brottsbalken (https://lagen.nu/1962:700). Barmhärtighetsskäl gör att handlingen inte klassas som mord och straffskalan kan sättas lägre än den vanligtvis är för dråp. Handlingen måste vara ett aktivt
agerande som på ett avgörande sätt avslutar personens liv. Ett exempel på aktiv
dödshjälp är att med personens samtycke injicera ett dödligt medel i denne.
Passiv dödshjälp förekommer när en läkare avstår från att ge livsuppehållande behandling till en patient som är döende eller ligger i koma. Samtycke krävs från patienten själv eller, då samtycke inte kan inhämtas av patienten, från dennes anhöriga. Förfarandet med passiv dödshjälp är lagligt i Sverige. Detta hänger ihop med vårt grundlagsskydd mot påtvingade kroppsliga ingrepp i 2:6 regeringsformen (https://lagen.nu/1974:152). Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande behandling ger uttryck för ett liberalt synsätt på passiv dödshjälp (http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2011-7/). Patientens egna önskan sätts i främsta rummet, förutsatt att tillräcklig information har getts samt att patienten eller dennes anhöriga förstått konsekvenserna av att avbryta den livsuppehållande behandlingen.
Medhjälp till självmord, t ex att förse en person med medel att ta sitt eget liv, är inte heller ett brott enligt svensk rätt. Om handlingen inte är tillräckligt aktiv och självständig i förhållande till personens död för att klassificeras som aktiv dödshjälp, är gärningen enligt praxis inte straffbar. Eftersom självmord inte är kriminaliserat finns det ingen straffbar gärning att medverka till, vilket krävs enligt 23:4 brottsbalken (https://lagen.nu/1962:700).
Med vänliga hälsningar,
