Efterlevande makes arvsrätt inskränkt av testamente till förmån för bröstarvinge
Fråga
VAD SÄGER LAGEN?
En av makarna i ett 40-årigt äktenskap har efter mycket lång sjukdomstid (sedan -02) avlidit.
Vilken rätt har kvarvarande maken till kvarlåtenskapen? Inget har under livstid skrivits eller överenskommits dem emellan, varken skriftligt eller muntligt.
Efter dödsfallet presenterade emellertid deras ende bröstarvinge ett testamente gällande den dödes andel av boet tillskrivet denne redan -99 (utan makens vetskap)
Vilken effekt har detta testamente, jämfört med om det inte hade funnits, för den kvarvarandes möjlighet till ”fortsatt/nytt liv”? Kan detta härefter helt dikteras av arvingen? Måste livsverket ev. avyttras för att nu lösa ut?
Vad gäller som överordnat? Rätten att ”sitta i orubbat bo/förfoganderätt” efter ett långt äktenskap eller ett av ena parten ensidigt skrivet testamente till fördel för den som ändå slutligen är ensam arvsberättigad.
Har ens partner rätt att utsätta sin 40-åriga ”livskamrat” för en dyl. plötslig chock?
Nämnas kan att den kvarvarande bidragit med mycket stor del/största delen av hus och hem och för kostnader för detta och mycket annat.
Tillika har maken under de senaste fem åren helt bundits upp hemma och ”offrat sig helt” för sin sjuka sängbundna partner, som p.g,a. handikap behövde hjålp med precis allt (bl.a. ständiga blöjbyten) och som vägrade att underlätta genom att aldrig acceptera någon form av tillfälliga avlastningsboenden. Ingen som helst omtanke gentemot sin partner, som slutligen var på god väg att duka under!! Men tack och lov klarade sig!
Svar
Hej och tack för din fråga!
Reglerna som berör arv hittar man i ärvdabalken
(ÄB). Huvudregeln är att om arvlåtaren varit gift och inte har några
särkullebarn så tillfaller hela kvarlåtenskapen den efterlevande maken, detta
stadgas i 3 kapitlet 1 § ÄB. Den avlidna maken har dock en rätt att
testamentera bort sin del av kvarlåtenskapen till någon annan än den
efterlevande maken. Det finns dock en skyddsregel i 3 kap 1 § st. 2 som stadgar
att den efterlevande maken alltid har rätt att ur kvarlåtenskapen efter den
avlidna maken få ut egendom till så stort värde att den tillsammans med egendom
som den efterlevande maken erhöll vid bodelningen eller som utgör den makens
enskilda egendom motsvarar fyra gånger prisbasbeloppet. Prisbasbeloppet för
2013 ligger på 44 500 kronor så den kvarvarande maken har då ett rättsligt
skydd på 178 000 kronor. Ett testamente av den avlidna maken är utan verkan i
den mån förordnandet inkräktar på den rätt den efterlevande maken har enligt
detta stadgande.
I denna situation har alltså bröstarvingen rätt att
få ut sin del av arvet efter sin mor trots att testamentet har upprättats utan
vetenskap av den efterlevande maken. Efterlevande maken har dock rätt till en
viss del av boetsbehållning vilket anses vara en skyddsregel. Om testamentet
inte hade funnits hade hela kvarlåtenskapen tillfallit efterlevande make som
jag ovan redogjort för.
Vänligen
Har du en egen fråga?
Få svar på dina juridiska frågor snabbt och kostnadsfritt, granska dina försäkringar och avtal mot lagrum, upprätta avtal direkt i tjänsten och behöver du jurist kan du eskalera ärendet helt inom plattformen.
Skapa konto- Framtagna av jurister
- Anpassas efter din situation
- Möjlighet till juristgranskning