Skillnad mellan ett arvsavstående och att utfärda en revers

Question

Hej,
min far har gått bort, han var omgift sen flera år tillbaka och jag är enda barnet till min far. Jag är särkullbarn. Min fars fru har två barn sen tidigare.

Min far och fru hade testamente om att den som överlever den andra ska sitta i "orubbat bo". Jag vill att min fars fru ska ha det bra, och jag behöver inte ha några pengar efter min far nu. Däremot vill jag inte att min fars frus döttrar ska få ta del av min fars arv den dag min fars fru dör.

Hur löser jag detta bäst. Ska jag "avstå mitt arv till efterlevande maka" eller ska jag ta ut mitt arv och sen skriva en revers till henne (och låna ut mitt arv). Jag är medveten om att pengarna ges med fri förfoganderätt och att det kanske inte finns något kvar när hon dör. Om jag gör ett avstående, hur bevakar jag det? Hamnar jag på samma ”nivå” som fruns döttrar, eller ”går jag före”?

Boets sammanlagda behållning är 400.000 kr. Min fars tillgångar uppgår till ca 200.000 och han har en skuld om 100.000. Fruns tillångar är 300.000 och har saknar skulder. Hur räknas min del av arvet ut den dagen frun dör?

Answer 1

Hej! Tack för din fråga.

Det blir en ganska stor skillnad mellan en revers och ett arvsavstående.

Om du väljer att avstå ditt arv till förmån för frun så kommer du ha rätt till efterarv vid hennes frånfälle. Arvets storlek baseras på hur stor andel ditt arv utgör av fruns totala tillgångar vid arvsavståendet. Hur stort ditt arv är ska framgå vid arvskiftet av din far. Det stämmer att arvets storlek inte är fixerat till det belopp som du i sådana fall avstår till, det kan både minska och öka. Det finns dock regler som både skyddar efterlevande makes arvingar om boet ökat i värde vid fruns frånfälle och det exempelvis är pga förvärvsarbete. Det finns även regler som skyddar dig som efterarvinge till först avliden make mot att boet minskar väsentligt, exempelvis om efterlevande make ger bort en stor del av sin egendom. Dessa regler återfinns i 3 kapitel 3-4 §§ Ärvdabalk (ÄB), se https://lagen.nu/1958:637. Vid fördelning av fruns arv så är det en viss andel du har rätt till. Ingen av er barn har företräde vid fruns frånfälle, utan ni har som sagt rätt till era andelar.

Arvets storlek kan vara reducerat till laglotten (vilket är hälften av det egentliga arvet) om din far har förskrivit att frun ska ärva med full äganderätt. Du måste då påkalla jämkning av testamentet för att få del av ditt arv, 7 kapitel 3§ ÄB. Detta har du inte nämnt så därav beaktar jag inte den omständigheten här. Utifrån de siffror du nämner så kan ditt arv se ut på två olika vis. En bodelning ska göras mellan din far och hans fru och huvudregel är att boets behållning ska delas lika. Detta skulle innebära att ditt arv består av 200 000 kr. Din andel skulle i detta fallet vara 1/2. Frun kan dock i denna situation åberopa en jämkningsregel som säger att varje make ska behålla sitt, istället för hälften delning. Denna rätt är förbehållen efterlevande make och nyttjas i regel då denne är mer förmögen än den avlidne maken. Regeln framgår av 12 kapitel 2 § Äktenskapsbalken, se https://lagen.nu/1987:230. I det fall att frun skulle välja att nyttja regeln skulle ditt arv vara 100 000 kr, vilket motsvarar din fars tillgångar efter att skulder har betalats. I detta fall skull din andel vara 1/4. Beroende på hur arvet kommer att se ut så kommer du att ärva antingen 1/2 eller 1/4 av fruns kvarlåtenskap.

Om du väljer att plocka ut ditt arv och sedan låna ut det så kommer du ha en fordran på dödsboet, vilket då är bestämt till det belopp som är föreskrivet på reversen. Skulder som den avlidne har betalas innan arvet delas ut, så i den mån det finns tillräckligt med tillgångar i boet så får du täckning för det du lånat ut. På grund av testamentet som din far skrivit så har du bara möjlighet att påkalla jämkning för att få ut laglotten, som tidigare nämnt är hälften av ditt arv. Laglottens belopp har du då möjlighet att låna ut.

Hoppas du fått svar på dina frågor!

Vänligen,