Lawline svarar
Hej, och tack för din fråga
Reglerna mellan sambor och gifta skiljer sig åt betydligt. Huvudregeln för sambos är att sambornas egendom inte ska ingå i bodelning, med undantag för viss begränsad egendom, nämligen bostad och bohag som är anskaffade för gemensamt bruk. Då A köpte bostadsrätten ensam utgör den alltså inte samboegendom och skall inte ingå i bodelning om samboförhållandet upphör. Något samboavtal (alltså ett avtal om att viss egendom inte ska utgöra samboegendom) behövs således egentligen inte, även om det kan vara fördelaktigt att ha ett sådant för tydlighets skull.
Då parterna ingår äktenskap blir huvudregeln istället den motsatta. All egendom skall ingå i bodelning om den inte av någon anledning är enskild egendom. Vad som är enskild egendom framgår av ÄktB 7:2, men i princip är enda möjligheten för parterna att själva "göra" egendom till enskild egendom att upprätta ett äktenskapsförord. Då detta är underställt vissa formkrav räcker inte ett vanligt avtal mellan makarna.
Det finns dock en specialregel, ÄktB 11:8, som säger att den make som bäst behöver bostaden har rätt att få bostaden på sin lott. Detta gäller även om bostaden är enskild egendom genom äktenskapsförord. Den övertagande maken måste dock avräkna värdet av bostaden, i princip handlar det alltså om en transaktion som liknar ett köp och som inte medför någon ekonomisk fördel för den övertagande maken, men många gånger kan det ju finnas ett annat värde än ekonomiskt i en bostad. Om makarna får barn och äktenskapet därefter upplöses (separation räcker inte) kan det antas att den person som har vårdnaden om barnen, om det bara är den ena, anses vara i bäst behov av bostaden och således har rätt att få bostaden fördelad på sig.
