Lawline svarar
Hej!
I Sverige är skadestånd avsett att ha en reparativ effekt, d.v.s. det ska avse att sätta den skadelidande i samma situation som om skadan aldrig skett. Den regel som är aktuell i ditt fall är 2 kap. 1 § Skadeståndslagen, som du hittar http://www.lagen.nu/1972:207.
Ett antal förutsättningar måste vara uppfyllda för att skadestånd ska bli aktuellt enligt regeln ovan. Det måste röra sig om en skada som är orsakad av annan till följd av handlig eller passivitet. Skadan ska ha varit en förutsebar effekt av handlingen eller passiviteten och vårdslöshet måste ha förelegat på skadevållarens sida. Vad som anses som vårdslöst blir upp till en bedömning utifrån omständigheterna i varje enskilt fall, med hänsyn till tidigare praxis. Den skadelidande har att bevisa samtliga av dessa förutsättningar.
För kommunen eller det bolag som utfört vägarbetet kan det ha funnits ett reglemente för uppsättande av varningsskyltar vid vägarbete. Om kommunen eller bolaget satt upp varningsskylten i strid mot detta reglemente, d.v.s. kanske inte satt upp skylten på ett sätt som skulle ha skyddat mot väder och vind, torde vårdslöshet föreligga om en inte försumlig risk för skada funnits.
Om inget reglemente eller andra vägledande instruktioner funnits för uppsättande av skyltar får man göra en mer fri bedömning. Vid en sådan bedömning väger man in risken för skada, den sannolika skadans omfattning, möjligheten att förebygga skadans inträffande på ett rimligt sätt samt skadevållarens riskinsikt.
I ditt fall ter det sig uppenbart att kommunen/bolaget varit medvetet om risken för skador för cyklister eftersom man satt upp en varningsskylt just för detta. Det tyder också på att den sannolika skadans omfattning inte skulle vara försumlig. Det verkar som att kommunen/bolaget genom skyltning vidtagit åtgärder för att förebygga skadans inträffande. Frågan är då om dessa åtgärder varit tillräckliga. Vi vet inte vad som faktiskt skett med skylten, om den blåst omkull eller varit utsatt för skadegörelse eller något annat. Om den blåst omkull skulle man kunna argumentera för att kommunen/bolaget när de satte upp skylten borde ha beaktat risken för detta, så länge inga extrema väderförhållanden rådit. Om en faktisk inte ringa risk för personskador för cyklister funnits skulle man kunna kräva att skylten skulle vara stabilt uppsatt, om inte kostnaderna för detta skulle vara orimliga i förhållande till risken. Det skulle alltså kunna vara vårdslöshet om man med rätta skulle kunna kräva att skylten skulle ha varit mer stabilt uppsatt. Det krävs i fall som dina att en trafikant som passerar ett vägarbetsområde skärper uppmärksamheten, vilket du ju angett dig ha gjort. En sådan skärpning torde kunna krävas även utan skyltning. Resonemang kring detta kan du bland annat finna i Högsta domstolens avgörande NJA 1981:683.
Jag skulle rekommendera dig att ta kontakt med en jurist för att mer grundligt utreda omständigheterna i ditt fall.
Med vänlig hälsning
