Kontrollants befogenhet att företa ett s.k. envarsgripande

FRÅGA
Hej! Jag skriver till er med anledning av den debatt som uppstått kring Västtrafiks kontrollanters befogenheter. Västtrafik lade ut följande text på sin facebooksida: "Hej alla! Många har ställt frågan om vilka lagliga grunder en kontrollant har att hålla kvar en person. Den som driver kollektiv persontrafik, vilket bl.a. innefattar spårvagns-, buss- och tågtrafik, får ta ut en tilläggsavgift av resande som vid en kontroll inte kan visa giltig biljett. En resenär som vägrar att lösa biljett eller erlägga tilläggsavgift får även avvisas från färdmedlet av den tjänsteman som utför avgiftskontrollen. Reglerna om tilläggsavgift framgår av lagen om tilläggsavgift i kollektiv persontrafik. Den som åker med spårvagn, buss eller tåg utan att ha betalat för den resan kan göra sig skyldig till brottet bedrägligt beteende. I straffskalan för detta brott ingår fängelse. En kontrollant som på bar gärning uppmärksammar en resenär som utnyttjar transporten utan att ha betalat har rätt att gripa resenären genom att göra ett s.k. envarsgripande (rättegångsbalken 24 kap 7 § andra stycket samt brottsbalken 9 kap 2 § andra stycket). Den som med stöd av nämnda bestämmelser gör ett envarsgripande har, i den mån andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt, även rätt att använda visst våld för att genomföra åtgärden. Så kan vara fallet om resenären försöker undkomma eller den som verkställer gripandet annars möts av motstånd (polislagen 29 § första stycket tredje meningen jämförd med 10 § första stycket samma lag). En kontrollant har därför, under vissa förhållanden, rätt att hålla kvar en resenär som man kan misstänka för bedrägligt beteende. Att hålla kvar någon är alltid en sista utväg, och i likhet med många av oss i samhället, önskar vi att sådana här situationer inte skulle behöva uppkomma. Vi eftersträvar att det ska ske så få sådana här ingripanden som möjligt och arbetar för att kunna lösa sådana här situationer innan det går så långt. Om kontrollanterna gör ett envarsgripande kontaktas alltid polisen." Stämmer verkligen detta? Kan Västtrafik verkligen hänvisa till Polislagen när de gör ett envarsgripande? Hur kan man bli tagen på bar gärning då kontrollanterna knappast kan veta om jag glömt köpa biljett eller kanske tappat min biljett eller om jag bara vägrar visa upp den? Kan andra resenärer göra ett envarsgripande av kontrollanter som med våld håller kvar en person. Misshandel och olaga frihetsberövande har ju fängelse i straffskalan?
SVAR
Hej,

Tack för din fråga.

Att begagna sig av transport som tillhandahålles under förutsättning av kontant betalning med uppsåt att inte betala för sig är jämlikt 9 kap. 2 § andra stycket brottsbalken (BrB) brottsligt såsom bedrägligt beteende. Detta brott brukar också benämnas snyltning. Detta brott har en straffskala innefattande fängelse i högst sex månader. Detta gör att regeln om s.k. envarsgripanden i 24 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken (RB) kan aktualiseras, under förutsättning att den som har gjort sig skyldig till brottet bedrägligt beteende påträffas på ”bar gärning eller flyende fot”. Det som Västtrafik skriver är således korrekt.

Hänvisnignarna till bestämmelserna i polislagen är också korrekta. Enligt 29 § första stycket tredje meningen polislagen följer att bestämmelserna i 10 § första stycket 2 polislagen gäller den som med laga stöd ska verkställa ett frihetsberövande. Av 10 § första stycket 2 polislagen följer att en polisman får, i den mån andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt, använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd, om någon som ska häktas, anhållas eller annars med laga stöd berövas friheten försöker undkomma eller polismannen annars möts av motstånd när han ska verkställa ett sådant frihetsberövande.

Genom hänvisningen i 29 § första stycket tredje meningen polislagen gäller det som sägs om polisman i 10 § första stycket 2 polislagen också den som med stöd av 24 kap. 7 § andra stycket RB genomför ett envarsgripande. Västtrafiks upplysningar stämmer därmed överens med lagens bud.

En kontrollant kan givetvis inte vid alla tillfällen känna till anledningen till varför en person inte visar upp en giltig biljett. Finner kontrollanten förutsättningar för ett envarsgripande vara uppfyllda är det upp till denne att besluta om ett sådant gripande ska företas. Förfarandet kan därvid senare komma att bli föremål för domstolsprövning. Det blir alltså ytterst upp till en domstol om en kontrollant, eller någon annan för den delen, har haft laga stöd att genomföra ett gripande med stöd av 24 kap. 7 § andra stycket RB.

Andra resenärer kan inte med stöd av 24 kap. 7 § andra stycket RB, gentemot den som företar ett envarsgripande med stöd av samma bestämmelser, i sin tur genomföra ett envarsgripande mot denne. Detta följer av att det endast är gentemot den som begått ett brott som ett envarsgripande kan företas, vilket framgår av bestämmelsens avfattning. Att genomföra ett envarsgripande, när förutsättningarna för det föreligger, är inte brottsligt och således kan ett envarsgripande inte lagligen mötas med ett "envarsgripande” från någon annan.

Jag hoppas detta besvarade dina funderingar. Annars är du välkommen att ställa ytterligare frågor till oss.

Med vänlig hälsning,

Rikard Wahlström
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll