Lawline svarar
Hej. Tack för din fråga som jag tror även andra personer, vilka befinner sig i samma situation som du, har funderat på. Det är en fråga med flera delfrågor och således blir svaret ganska långt.
När du skriver att det saknas en fällande dom och att förundersäkningen lades ner antar jag att detta rörde det så kallade brottmålet. Om saken till exempel rörde misshandel (sveda och värk) kombinerat med skadegörelse (sakskador) är detta brottsligt och faller under allmänt åtal för vilket endast åklagare kan föra talan enligt Rättegångsbalken (https://lagen.nu/1942:740) 20 kapitlet 1 §. För att kunna fälla en eventuell gärningsman i ett brottmål måste åklagaren kunna visa att gärningsmannen var skyldig utom all rimlig tvivel, vilket är ett väldigt högt krav. Om bara ord stod mot ord i det aktuella fallet var bevisningen inte tillräcklig för att bevisa gärningsmannens skuld och det är antagligen anledningen till varför förundersökningen lades ned.
Det finns en viktig regel, med namnet Res Judicata, inom processrätten (som den aktuella frågan bland annat berör) som stadgar att en person inte får stämmas för samma sak två gånger. Regeln finns i Rättegångsbalken 17 kapitlet 11 § samt i 30 kapitlet 9 §. Även om gärningsmannen hade blivit fälld i domstol för sina brottsliga handlingar skulle domen ändå inte hindra en skadelidande person från att senare även kräva skadestånd av gärningsmannen. Anledningen till detta är att de två frågorna inte rör samma sak; det ena rör brottmål där staten för talan om straff medan det andra rör ett civilrättsligt mål där den skadelidande för talan om skadestånd. Således finns inget hinder att väcka talan gällande skadeståndskrav.
Att det över huvud taget är möjligt att begära skadestånd vid sveda och värk samt vid sakskador framgår i skadeståndslagen (https://lagen.nu/1972:207) 2 kapitlet 1 §.
För att begära skadestånd krävs det att den skadelidande lämnar in en stämningsansökan till rätten enligt Rättegångsbalken 42 kapitlet 1 §. Vad ansökan ska innehålla framgår tydligt i samma kapitel 2 §; det ska framgå vad personen som stämmer (käranden) vill uppnå med sitt krav (yrkande), varför (grunden), vilka bevis han/hon har samt varför den aktuella domsolen är behörig att ta emot ansökan. Även om stämningansökan inte är komplett kommer rätten att hjälpa käranden genom ett såkallat föreläggande.
När stämningen utfärdats kommer personen som blivit stämnd (svaranden) ha tid på sig att svara. Rätten kommer sedan kalla till så kallad muntlig förberedelse där de båda parternas inställning ytterligare preciseras och eventuella oklarheter reds ut enligt Rättegångsbalken 42 kapitlet 8 §. Under den här muntliga förberedelsen kommer rätten sträva efter att parterna förlikas vilket innebär att parterna kommer överens utan att saken behöver prövas i domstol. Är det inte möjligt med förlikning under den muntliga förberedelsen kommer saken avgöras i domstol under en så kallad huvudförhandling. Även under denna förhandling kommer rätten att hjälpa en eller båda parter om så behövs.
Beviskraven i ett skadeståndsmål är lägre än i ett brottmål. Det kommer dock med stor sannolikhet inte räcka med att bara ord står mot ord. Ytterligare bevisning, genom till exempel ett vittne, lär behövas.
Bästa hälsningar
//Johan Wahlbom
