Lawline svarar
Hej
Tack för din fråga, det finns en del knepiga regler kring denna, men jag hoppas att det blir förståeligt, observera också att det finns ett exempel lite längre ner.
Till att börja med kan vi nämna att tillgången, då den innehas i den privata sfären, sannolikt är en tillgång som vid avyttring skall beskattas i inkomstslaget kapital. Om den däremot ingått i näringsverksamhet skall eventuell vinst eller förlust tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet. Skillnaden kan vara ganska stor då kapitalvinster beskattas med 30 % medan näringsverksamhet beskattas dubbelt: först med egenavgifter, som utgör cirka 25 % av bruttoinkomsten, dels med ordinarie kommunalskatt och eventuell statlig inkomstskatt, sk marginalskatt, som normalt uppgår till 30-58 %. Totalt hamnar skatten i näringsverksamhet normalt i intervallet 50-67 %
Eftersom en enskild firma inte är en egen juridisk person utan kan sägas utgöra "en del" av en persons tillgångar och skulder är det inte alltid helt självklart om något hör till näringsverksamheten eller den privata sfären.
Du skriver att du avser föra över tillgången i den enskilda firman. Det innebär att tillgången kommer att ingå i näringsverksamheten. Det sker då ett karaktärsbyte: innan överföringen skall tillgången beskattas i kapital och därefter i näringsverksamhet. I inkomstskattelagen (IL) 41:6 anges att om något inträffar som gör att en tillgång skall ingå i näringsverksamhet skall så kallad avskattning ske. Det innebär att du kommer att beskattas för en kapitalvinst på samma sätt som om du skulle ha sålt tillgången till marknadsvärdet. I IL 14:16 anges att då sådan avskattning sker skall tillgången i näringsverksamheten tas upp till samma värde. Du får sedan (sannolikt) göra avskrivningar beräknat på detta värde och man kan säga att du på detta sätt "får tillbaka" den skatt du betalat vid avskattningen.
Exempel: en tillgång är värd 110 000 kronor och har anskaffats för 10 000 kronor. Tillgången är en "privat" tillgång. Den överförs till näringsverksamheten, vilket medför avskattning. Eftersom marknadsvärdet är 100 000 kronor mer än anskaffningsvärdet blir detta kapitalvinsten. Ägaren beskattas med 30 % på vinsten, alltså 30 000 kronor. Tillgången får sedan tas upp i den enskilda firman till ett värde av 110 000 kronor, och kan skrivas av med t ex 20% årligen, vilket innebär ett avdrag på 22 000 kronor per år i fem år.
Eftersom skatten normalt är högre i inkomstslaget näringsverksamhet kan det löna sig, i exemplet ovan blir det 30 000 att betala, men beräknat på 50 % skatt i näringsverksamheten får ägaren tillbaka 55 000 kronor över fem år.
Det saknas fribelopp vid sådan avskattning. Om tillgången däremot säljs till någon annan och den har innehafts för privat bruk finns det för de flesta tillgångar ett fribelopp om 50 000 kronor, endast den del av vinsten som överstiger detta beskattas då (IL 52:2, 2 st).
Ett varningens finger bör höjas. Beroende på omständigheterna finns det en risk att tillgången kan bedömas som anskaffad i näringsverksamheten från början, eftersom det inte finns någon klar gräns mellan den privata sfären och näringsverksamheten. I sådana fall kommer man inte att kunna dra nytta av skatteeffekten genom att avskatta tillgången. det kan vara bra att i deklarationen lämna ett så kallat öppet yrkande där man beskriver vad man gjort och hur man deklarerat detta. på så sätt kan man inte sanktioneras om skatteverket gör en annan bedömning, det värsta scenariot är då att man helt enkelt beskattas såsom man skulle gjort om man deklarerat det på det sätt skatteverket anser riktigt.
Inkomstskattelagen hittar du här:
https://lagen.nu/1999:1229
