Lawline svarar
Hej och tack för din fråga. Tjänstemannaskyddet innebär ett förstärkt straffrättsligt skydd för alla personer som utför myndighetsutövning. I den äldre Förvaltningslagen definierades myndighetsutövning som ”utövning av befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinpåföljd eller annat jämförbart förhållande”, och den definitionen anses ännu utgöra en bra beskrivning av vad myndighetsutövning är. Den som använder våld eller hot om våld mot någon i dennes myndighetsutövning, eller för att påverka/hindra personen i myndighetsutövning eller som hämnd för myndighetsutövning, döms för våld mot tjänsteman, 17:1 Brottsbalken. Enligt 17:2 Brottsbalken bestraffas vissa andra, mindre allvarliga övergrepp mot personer med tjänstemannaskydd som förgripelse mot tjänsteman.
Det avgörande är alltså om lärare anses utföra myndighetsutövning. Enligt ett betänkande från Betygsprövningsutredningen (SOU 2010:96) är betygssättning en form av myndighetsutövning, och det gäller grund- och gymnasieskolan lika väl som universitet och högskolor. Lärare torde därför ha tjänstemannaskydd i sin egenskap av examinatorer. Det innebär att om en elev hotar sin lärare till att höja ett betyg, eller misshandlar sin lärare som hämnd för ett dåligt betyg, är det våld mot tjänsteman.
Man ska dock komma ihåg att tjänstemannaskyddet bara gäller mot handlingar som har samband med myndighetsutövningen. Om en lärare på sin fritid blir nerslagen av en person som inte vet att han är lärare är detta inte våld mot tjänsteman. Det torde heller inte vara fråga om våld mot tjänsteman om en lärare misshandlas då han/hon försöker stoppa ett bråk mellan två elever, eftersom det inte ingår i lärarens arbetsuppgifter att handgripligen ingripa mot bråk (en polis åtnjuter däremot tjänstemannaskydd i en sådan situation).
Jag hoppas att mitt svar gjort dig klokare. Välkommen åter om du har fler frågor.
Vänligen,
