Vem har rätt till ränteavdrag?

Question

Under 2004 bodde jag med sambo och tre gemensamma barn på en gemensamt ägd fastighet. Jag betalade alla bo-relaterade löpande kostnader, varav räntor uppgick till 44781kr. Banken fördelade räntor hälften vardera i kontrolluppgiften men vid deklarationen i maj 2005 meddelande vi i våra respektive deklarationer att jag betalt alla räntor och sambon ingen ränta. I slutet av 2005 gick vi skiljda vägar. I somras har exsambon överklagat taxeringen för att få hälften av ränteavdraget.

Skatteverket har nu i beslut bifallit hennes yrkanden med motivering att det inte framgår att hon inte på annat sätt ersatt mig för ränteutgiften. Tydligen finns det prejudikat på att det inte enbart gäller vem som betalt ränteutgiften.

Jag kan visa att jag betalt alla bokostnaderdrygt, ca 73000kr, amorteringar, drygt 24000kr, och kostnader för bil och bensin. Minst hälften av kostnader för familjens mat och förmodligen över hälften av kostnader semester och fritid. Därtill över hälften av investeringar och underhåll av huset. Jag har inte köpt barnens kläder.

Jag har inte fått några pengar från sambon som har lagt stora summor på egna utgifter däribland kläder, smycken och restaurangbesök.

Sambon har skickat ett slarvigt fört "underlag" som egentligen bara visar att hon tjänat ca 155000kr, fått 37000kr i barnbidrad och över året spenderat ca 176000kr. Jag kan med kontoutdrag och kreditkortsnotor verifiera nästan alla kostnader och att jag spenderat ca 4000kr mer än min inkomst.

Mina frågor är nu:
1. Är det värt att överklaga detta ärende?
2. Är det jag som har bevisbördan, att jag inte fått medel till mitt förfogande?
3. Hur får man information om ett prejudikat, bakgrunden och tillämpligheten?
4. Är det lämpligt att anlita juridisk hjälp med ärendet när det rör sig om ca 6900kr inkl. ränta eller kommer det att riskera att kosta mer än det ger tillbaks?

Answer 1

Hej!

Skatterättsligt likställs ni som makar när ni bodde tillsammans eftersom ni hade gemensamma barn, se 2:20 inkomstskattelagen. Rättspraxis har utvecklat en del regler om vem av två makar som har rätt till ett ränteavdrag. Regeringsrätten har uttryckt det så att ränteavdraget tillkommer den som dels är betalningsansvarig för lånet, dels betalar räntan. Om det är så att båda äger fastigheten och även båda är betalningsansvariga för lånet tillkommer avdraget den som har betalat räntan. Detta borde alltså gälla för dig. Se t.ex. RÅ 1976 ref. 20.

Ditt ex har dock fått det att framstå som mer sannolikt att ni har delat på utgiften och det är därmed du som har att visa att det inte stämmer. Eftersom ni har levt som sambor så förutsätts det att ni har haft mer eller mindre gemensam ekonomi. I och med detta blir det ju mer eller mindre som en presumtion att ditt ex också tillsammans med dig var med och delade på räntekostnaden. Skatteverket biföll således ditt ex överklagan eftersom inget annat hade visats. Man kan säga att du nu har bevisbördan för att du inte har fått några pengar till ditt förfogande och därmed har stått för ränteutgiften själv.

Angående information om prejudikat så är det enklaste sättet att läsa rättsfallen. Det är Regeringsrätten och Högsta domstolen som skapar prejudikat, vägledande avgöranden. För tolkningen av dessa och hur de ska tillämpas kan man ta hjälp av den juridiska litteraturen, den s.k. doktrinen. Man kan även läsa artiklar i juridiska tidskrifter såsom Skattenytt och Svensk skattetidning.

Det är inte möjligt att avgöra om det är lämpligt för dig att anlita juridisk hjälp. Det är upp till dig att avgöra. Du har dock rätt till rådgivning enligt rättshjälpslagen och en timmes rådgivning ska då kosta 1286 kr. För mer information om detta se domstolens hemsida, http://www.domstol.se/templates/DV_InfoPage____740.aspx .

Lycka till,