Lawline svarar
BEGRÄNSNING AV ÅKLAGARENS ÅTALSRÄTT
Med lindrigt bedrägeri så antar jag att du avser bedrägligt beteende 9 kap. 2 § Brottsbalken). Så länge brottet ej är förövat av familjemedlem, släkting eller annan närstående så är och inte heller utgör övertrassering av eget konto, automatmissbruk eller snyltning så är huvudregeln att brottet kan hänföras till de brott som faller under åklagarens allmänna åtalsrätt. Bedrägeriet torde sålunda beroende på värdet och andra omständigheter hänföras antingen till vanligt bedrägeri, 9 kap. 1 § BrB eller bedrägligt beteende enligt 9 kap 2 § st. 1. Oavsett svårighetsgraden så torde brottet höra till allmänt åtal.
ALLMÄNT ÅTAL OCH BESLUT ATT VÄCKA ÅTAL
Enligt huvudregeln är åklagaren skyldig att åtala brott som hör under allmänt åtal (20 kap 1,3 6 §§ Rättegångsbalken). Så snart åklagaren har genom angivelse eller på annat sätt erhållit en konkret misstanke om att ett brott förövats som hör under allmänt åtal ska denne inleda förundersökning. Detta innebär vidare att om det inkommit en anmälan och åklagaren under förundersökningen finner att brottet hör under allmänt åtal, finner att det går att utpeka en skäligen misstänkt person och det föreligger tillräckliga skäl till åtal så är åklagaren skyldig att lämna in en stämningsansökan till tingsrätten (23 kap. 2 §, 45 kap 1 § Rättegångsbalken). Om dessa förutsättningar är för handen kan åklagaren undvika åtal endast om denne finner att skäl att underlåta åtal eller lägga ned förundersökningen. Uppenbarligen har inte åklagaren funnit anledningl att lägga ned förundersökning eller besluta om åtalsunderlåtelse (20 kap. 7 §, 23 kap. 1, 4a,22 §§ Rättegångsbalken). Detta innebär sammanfattningsvis att du ej kan återkalla din anmälan eller mer tydligt att brottet kommer att åtalas oavsett om du tillbakadrar din anmälan. Din anmälan är alltså ingen förutsättning eller nödvändigt krav för att åklagaren ska kunna åtala brottet. Du är vidare skyldig att inställa dig till huvudförhandlingen enligt lag eftersom du antagligen måste höras personligen (45 kap. 15 § Rättegångsbalken) vid äventyr av vite.