Lawline svarar
Hej Torbjörn,
Din fråga är väldigt allmänt hållen, så jag har skrivit lite extra info och hoppas att du är nöjd med svaret:
När det tråkiga händer att en människa går bort görs först en bodelning mellan den avlidne och den efterlevande maken, ifall en sådan finns. I den avlidnes ställe i bodelningen träder eventuella universella testamentstagare och arvingar enligt 9 kapitlet 5§ äktenskapsbalken (https://lagen.nu/1987:230). Bodelningen, enligt 11 kapitlet äktenskapsbalken, görs i korthet som så att båda makarnas tillgångar(exklusive enskild egendom) och skulder antecknas var för sig, och sedan subtraherar vardera make sina skulder från sina egna tillgångar. Vad som blir över delas sedan lika mellan de två. Till slut adderar varje make värdet av sina skulder till summan från delningen. Resultatet av detta är makarnas respektive andelar i bodelningen.
I första hand ska varje make få sin egendom, eller den egendom han/hon önskar på sin andel, enligt 11 kapitlet 7§ äktenskapsbalken. Räcker inte den efterlevande makens andel till för att täcka värdet på egendomen hon/han önskar, t.ex. den gemensamma bostaden, kan han/hon betala beloppet som saknas till den andra makens arvingar. Redan här finns alltså möjlighet för den efterlevande maken att bli ensam ägare till hela bostaden.
I och med denna bodelning är inte den efterlevande maken dödsbodelägare och får ingen direkt del av den döda makens kvarlåtenskap med full äganderätt, ifall hon inte även är universell testamentstagare, enligt 18 kapitlet 1 § 2 styket ärvdabalken (https://lagen.nu/1958:637).
När en person avlider så utgår först legaten (Bestämda saker och summor som testamenterats) ur kvarlåtenskapen) och sen delas det kvarvarande ut till den avlidnes arvingar. Ifall den avlidne var gift vid dödsfallet och inte hade några barn som inte var gemensamma med den efterlevande maken, ska dock den efterlevande maken ärva hela kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt (dvs. att hon har rätt att använda, köpa, avhända, ge bort - men inte att testamentera egendomen). Först efter den efterlevande makens död får de gemensamma barnen och den först avlidna makens övriga arvingar ut sina arv efter den först avlidna maken. Hade den avlidna däremot barn, som inte var gemensamma med den efterlevande maken (särkullbarn), har dessa rätt att få ut sitt arv direkt efter den först avlidne makens död.
För att anknyta till din fråga är ett sådant testamente som ger den efterlevande maken bostaden på sin arvslott inte nödvändig, eftersom maken inte har någon arvslott. Däremot har lagen velat skydda den efterlevande maken genom att i de flesta fall inte dela på boet (undantaget är som ovan nämnts särkullbarn som begär ut sina arv), och därmed tar den efterlevande maken i de flesta fall över hela den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Arvingarna efter den först avlidna maken får i dessa fall ut sina arv efter att den efterlevande maken avlidit.
När kvarlåtenskapen ska fördelas får varje arvtagare en andel av kvarlåtenskapen, t.ex. ¼. Denna teoretiska andel fylls sedan med egendom och pengar från kvarlåtenskapen. Varje egendom delas således inte i fyra delar.
Om man är mån om att den efterlevande maken ska bli ensam ägare till bostaden, kan man upprätta ett vanligt testamente där man uttrycker sin vilja. Man måste dock vara noga med att inte inkräkta på bröstarvingarnas laglotter genom testamentet.
Lawline RådgivareRådgivare
