Lawline svarar
Hej och tack för din fråga,
Möjligheten att få resning när en brottsmålsdom gått emot den tilltalade regleras i rättegångsbalkens 58 kap 2§ (som går att läsa här: https://lagen.nu/1942:740#K58P2S1).
I paragrafen räknas upp fem möjliga grunder för att få en resning beviljad. Den situation du beskriver kan passa in under punkten 3: "om vittne [...] har avgett falsk utsaga samt [...] utsagan kan antas ha inverkat på utgången".
Det är alltså tänkbart att en resning kan beviljas. Problemet är, som du själv identifierat, bevisningen. Dokumentation om att offret lever promiskuöst spelar i regel ingen roll i bevisvärderingen. Kan rätten däremot övertygas om att målsägaren ljugit i rätten, då öppnar sig en möjlighet. Om det bara kan styrkas med ett annat vittnesmål tror jag dock inte att det räcker.
Bestämmelserna om resning används nämligen restriktivt. För att en resningstalan ens skall prövas ställs i regel mycket höga krav. I det här fallet tror jag exempelvis att det skulle behöva vara i princip klarlagt, eller i alla fall mycket sannolikt, att målsägaren ljugit för att en prövning skall göras. Ett vittne som hävdar att så är fallet är troligtvis inte tillräckligt för att möta detta krav.
Dessutom står det ju i paragrafen att vittnesmålet i rättegången måste ha antas inverkat på utgången. Det betyder i praktiken att din vän måste ha blivit dömd med vittnesmålet som avgörande bevisning. Om målsägaren hade kunnat låta bli att vittna och den tilltalade ändå blivit dömd, så är en resning utesluten. Det måste alltså finnas en koppling mellan vittnesmålet och den fällande domen.
Jag hoppas att mitt svar har hjälpt dig.
Vänligen!
