Lawline svarar
Hej!
Det första beslutet som kan överklagas är lantmäteriets tillståndsbeslut eller beslut att någon omarrondering inte ska göras. Det beslutet kommer efter att alla berörda markägare har fått gett sina synpunkter på det förslag som lantmäteriet har lagt fram om omarronderingen. Under ett möte redovisar lantmäteriet förutsättningarna för omarronderingen och vilken inställning som markägarna hade till omarronderingen tidigare. Om lantmäteriet fattar ett tillståndsbeslut eller att omarronderingen ställs in meddelas det skriftligen till alla sakägare (de som berörs av beslutet på något sätt) och det kommer också att kungöras i tidningar. Varje sakägare har fyra veckor på sig att överklaga och det görs till fastighetsdomstolen som fastigheten tillhör. Det står i 15 kapitlet 1 paragrafen fastighetsbildningslagen (https://lagen.nu/1970:988). Nästan alla domar från fastighetsdomstolen får överklagas till hovrätten, och det skulle framgå av fastighetsdomstolens dom, 17 kapitlet 1 paragrafen fastighetsbildningslagen. I vissa fall får hovrättens dom överklagas till högsta domstolen, 18 kapitlet 1 paragrafen fastighetsbildningslagen.
Den andra möjligheten att överklaga är när lantmäteriförrättningen är avslutad, det är det sista som sker innan allting är klart. Lantmäteriförrättningen beslutas det om på ett sammanträde med alla sakägare och beslutet tas av lantmätaren. Alltså mötet där hela uppdelningen efter att den är gjord, godkänns. Efter det sammanträdet har varje sakägare rätt att överklaga under 4 veckor och det görs till fastighetsdomstolen i det län där fastigheterna finns, 15 kapitlet 1 paragrafen fastighetsbildningslagen. Domen från fastighetsdomstolen får även överklagas till hovrätten och högsta domstolen, 17 kapitlet 1 paragrafen och 18 kapitlet 1 paragrafen fastighetsbildningslagen.
Med vänlig hälsning